Här är en av de andra klänningarna efter min mormor. Den här tror jag att hon har sytt själv. Halsringningen är mycket fin men dessvärre lite sliten. Kanske måste den sys om, eller så kanske den kan lagas upp med hjälp av tyg från nedre fållen. Det man kan konstatera är dock att min mormor hade smalare överarmar än vad jag har, så ärmarna måste också sprättas upp litegrann för bästa komfort. I ryggen knäpps klänningen ihop med 12 tätt sittande knappar, som jag hade ett sjå att få på rätt plats. De få ursprungliga knappar som satt på plats när jag fick klänningen är i transparent glas och de är mycket tjusiga. Det mesta var tjusigare på 1940-talet. Helt klart.
9 kommentarer:
Verkligen en fin halsringning! Sätt ett osynligt blixtlås i sidsömmen så slipper du knapparna.
Fast jobbet var att få knapparna på plats. Nu sitter de där och jag tycker att de har en stor del i klänningens karaktär. De blir kvar!
Åh, lycko dig att det finns så mycket sparat!
Självklart ska knapparna vara kvar, jag menar bara att du slipper att knäppa bak varje gång du tar på dig den om du dessutom har ett blixtlås i sidan.
Att ta bort knapparna hade ju varit en ovanligt dum idé av mig ;)
Jaha! Det var så du menade! Ja, där har du ju en poäng, Järpen!
en mycket stilig klänning!
Åh vad fin! Och så fina bilder, med frost och röda löv. Vad är det för kvalitet i klänningen, alltså vad är det för tyg?
Gammalt, ganska tjockt, bomullstyg. Sånt där mjukt. Sånt som liksom inte finns längre.
I am in awe! That dress is fantastic!
Skicka en kommentar