onsdag 24 juni 2015

Odlingarna tar sig!

3

IMG_8917

Vi spenderade midsommarhelgen i sommarhuset och den gav verkligen mersmak inför sommaren! För ett par veckor sedan hade jag en helt egen helg i huset och då satte jag ut mina Dahlior som jag drivit upp hemma. Jag planterade en hel del annat då också och allt sammans packade jag noga in i sån där fiberduk. Nu i helgen kunde jag ta bort den och allt verkar ju faktiskt ha klarat sig!

Här ovan ser ni delar av rabatten utmed fasaden samt det runda landet som tidigare var fylld av Bergenia, växten från helvetet. Mitt mål är att det ska bli helt grönt i de här landen, att knappt någon jord ska synas.

Hela gården - och framförallt rabatten utmed fasaden - ligger ganska utsatt för både regn och sol. Solen gassar och landen torkar ut. Och när vi väl är där är det inte det lättaste att vattna heller, på grund av obefintligt med vatten på vår fastighet… Som tur är så får vi hämta vatten från vår granne så det går rätt bra ändå, om än lite meckigt!

4

Så ni kanske kan förstå hur extra glad jag blir när jag ser att plantorna faktiskt växer! Hur de nygrävda rabatterna sakta fylls med både gamla och nya växter. Den gamla jorden har jag tippat i en hög i en avsides del av trädgården och där kan jag fynda ganska mycket kul nu! Särskilt spänd är jag på en rosenbuske som verkligen tagit sig där! Och rätt spänd är jag på flera av Dahliorna som har knoppar nu!

Invid staketet mot grannen har jag hittat mängder av Akleja i olika färger. De plantorna har fått flytta in i våra rabatter nu. Jordärtskockorna som jag fick av en kollega i senvintras, växer och frodas. Det ska bli väldigt härligt att kunna skörda dem i höst! Om de nu klarar av en solig sommar…

bild

Från ytterligare en annan kollega har jag fått massor av olika plantor, bland annat Blåklint, Rosenskära, Akleja, Mynta, Lammöra och så den här fina Sibiriska Vallmon som hade det goda omdömet att slå ut i söndags när vi var där!

Och nu har vi köpt en pump, så i helgen ska vi pumpa ur brunnen och se om, och hur, den rinner till. Om så vattenspegeln bara stiger en meter, betyder det att vi har ganska gott om vatten! För det kanske inte är så att brunnen är helt sinad, den kanske bara inte har använts tillräckligt mycket av de tidigare ägarna på slutet och därför inte runnit till. Håll tummarna!

5

söndag 14 juni 2015

Ett axplock av vårens keramik

2

Som jag redan har visat i ett tidigare inlägg, så har jag ju så smått börjat att jobba med en vitbrännande lera. Den ersätter inte på något vis min vanliga rödbrännande, men just nu känns det nytt och kul att jobba med den vita. Den arbetsprocess jag har med den röda är tre dagar, med den här vita förkortas det hela med en dag, då jag slipper moment med att engobera både in- och utsida. Eller, ja, det skulle jag ju kunna göra med den här vita också, men oftast låter jag den vita lerskärven fungera som bakgrundskulör. Och ni skulle bara ana hur pass stor skillnad det är i känslan att rista i en engoberad vit lera mot för en engoberad rödbrännande! Muggen bredvid min skål här ovan, den har Åsa Olofsson gjort. Nu hittar henne på Instagram som @asaannakarin. Kolla in vettja!

3

Den här muggen har jag gjort till min pappa som har fått problem med sina fingrar på äldre dar. Det här handtaget är lätt att hålla i och muggen används flitigt av honom.

11

I den vita leran gjorde jag också den här muggen till mig själv. Mönstret är inspirerat av ett par byxor jag har. Engoben blev lite tunn och jag har gjort fler muggar med detta mönster efter den här första provmuggen. Där är inte den svarta kulören ojämn, men det blev faktiskt inte alls så bra som jag tänkt att det skulle bli, ser mest platt och tråkigt ut. Så nu gillar jag den här första muggen bäst. Den har en fin levande yta och är väldigt god att dricka kaffe ur!

1

Den här lilla pluttmuggen kom ur den senaste ugnen. Det är årets semesterkopp till mig själv. Är väldigt nöjd med hur mönstret och engoben funkar ihop. Muggen känns mjuk och är väldigt skön att hålla i. Känner på mig att den har goda chanser till att bli sommarens favorit!

10

8

13

12

Under våren har jag gått och blivit huskeramiker till Kvarterskrogen Matildas här i Gävle. Det började med kaffe- och espressokoppar och har sedan gått vidare till små kannor, förrättsassietter och fat/skålar till ostron. Det är både kul och utmanande att göra grejer efter andras önskemål. Och med önskemål menar jag här framförallt mått. Jag har fått göra om espressomuggarna två gånger eftersom den första omgången muggar blev för stora. Vid det andra försöket drejade jag jättejättesmå muggar, och då blev de perfekta!

Assietterna har det verkligen gått troll i. De har spruckit vid engoberingen, spruckit i ugnen, och som om inte det var nog klantade jag till mig i dag och tippade ner en hel trave färdiga assietter i golvet… Vissa former är det så där med, de för med sig otur och man ska helst inte befatta sig med dem. Eller så ska man bara övervinna dem. Nu ska det vara slut på olyckor med dessa fat hoppas jag. Imorgon levererar jag allt till restaurangen. Och snart måste jag såklart gå dit och äta finmat på min keramik!

torsdag 23 april 2015

Min första odlingssäsong

bild

6

I år kommer vi att odla vid sommarhuset. Förra året gjorde vi inte så mycket förutom att peta ner lite frön här och där. Och så köpte vi en del plantor på handelsträdgården som ligger nära huset. I år satsar vi lite mer och för några veckor sedan grävde vi om den långa rabatten utmed husväggen. Och så grävde vi en rabatt för solrosor. Vi gjorde i ordning ett litet land för kryddor och slutligen så fixade vi ett miniland för jordärtskockor som jag fått.

4

8

Några gamla växter har börjat ta fart efter att vi återplanterat dem i landen. Här hemma förgror jag en hel del. Några tomatplantor men mest olika blommor. Jag har egentligen inga som helst planer för hur de ska sättas sedan, det får bli ett enda misch-masch, tror jag! Alla blommor är ju fina på sitt vis, så jag tänker att just placeringen inte är av superbetydelse. Inte i år i alla fall!

Jag har bland annat odlat Bollmåra…

bild 2

och Grön helgonört…

bild 1

och Blomstermorot.

5

Allt har kommit upp fint, liksom några Dahliaknölar som jag driver upp i ett fönster i ett källarrum som vi hyr här hemma i stan. Det känns jättekul men samtidigt känns det rätt långt tills vi vet om det v e r k l i g e n funkar. (Tänker lite på när jag precis lärt mig dreja. När jag kunde vara så sjukt nöjd med en form jag drejat, men det återstod väldigt många moment innan formen var färdig. Många moment som kunde gå fel. Och som ofta gick fel där i början… Lite som att “man ska inte ropa hej…”)

3

7

Just nu har jag mest snöat in på jordar. Hur man pimpar till den på bästa vis. Huset ligger på en ås med en väldigt sandig jord. Vi har nära till både ko- och fårgödsel. Och hönsgödsel med för all del! Tänker att nu när vi lite börjar om med många land och rabatter har vi ju chansen att verkligen boosta jorden med den bästa kombination av jordar, barkmull och gödsel.

Jag är ju verkligen en rookie när det kommer till det här med odling. Lyckligtvis är en av mina starkaste sidor här i livet att jag inte är ett dugg rädd för att fråga, när jag inte vet själv. Jag har till exempel aldrig haft någon prestige i mitt jobb, vilket gjort det väldigt lätt för mig att fråga när jag kört fast eller funderat över något. Lika är det med den här odlingen. Vi har ett enkelt sommarhus, dåligt med vatten, vi är inte där hela tiden om sommaren och jag har väl heller ingen ambition att bygga upp värsta rabattsystemen. Gäller att lägga det hela på en rimlig nivå, med andra ord! Sådan tur att det finns många otroligt duktiga hobbyodlare och trädgårdsmästare att fråga på Instagram. Guld värt för oss!

måndag 20 april 2015

Ett varsamt förhållningssätt?

Sommaren 2011, visning inför försäljning

Idag har jag och min kollega Daniel hållit ett föredrag för Bygg- och miljönämnden i en grannkommun. Föredraget rymmer bland annat en del kring “Varsamt förhållningssätt”. Vi tog fram flera exempel på hur byggnader har behandlats. Före- och efterexempel. Både lyckade renoveringar och mindre lyckade sådana.

Jag tog en tur förbi Skomakarns för att få en så färsk bild som möjligt. Ni minns kanske att jag skrev om huset sommaren 2011, då det var till salu. En riktig dröm till hus, om än med stora ombyggnadsbehov invändigt. Jag skrev ju om det flera gånger därefter, då de nya ägarna gick igång med renoveringen. Senaste gången här, och då såg man tydligt åt vilket håll allt barkade…

Nu är ombyggnationen klar. Med en fet altan längs hela framsidan. Om somrarna står det dessutom ett frescht partytält på altanen…

Huset är förlängt, fönstren utbytta, nya öppningar upptagna, panelen är bytt, entrén är flyttad och taket är omlagt. Från lertegel till svart t e g e l i m i t e r a n d e  p l å t ! Min absolut värsta taktäckningstyp. Ja, förlåt till alla mina läsare som eventuellt har ett sådant tak, men ursäkta, svarta tegeltak har existerat i väldigt liten utsträckning i vår byggnadshistoria. Oftast då man ser ett mörkt tegeltak rör det sig om ett taktegel som är glaserat. Det är exklusivt och finns på tjusiga, påkostade byggnader. Men. Väldigt ovanligt.

Bara den riktigt uppmärksamme kan se på skorstenen att det är en gammal byggnad som döljer sig bakom allt smäck.

20150417

Jag är helt fucking mållös.

lördag 28 mars 2015

Inte vilken kofta som helst

4

Ni som har hängt med här ett tag vet att jag är väldigt svag för stickade koftor. De flesta jag har är gamla, fyndade på loppisar. Det är inte den här. Den är helt ny och stickad bara till mig!

2

1

3

Det är fantastiska Dödergök som stickat den i ett hantverksbyte vi ska göra. “Ska göra” för att keramiken hon ska få av mig är ännu inte färdig. Men jag har fått koftan!

Den har föregåtts av många mailsvängar. Utbyte av foton på olika koftor, inspirationsbilder och mönsterfunderingar. Efter bara några mail var Erika helt med på vad jag var ute och for efter. Hon hittade ett mönster, men var tydlig med att säga att det skulle fungera som en grund, hon skulle kunna ändra i det precis efter mina önskemål. Provbitar skickades till mig så jag fick känna på olika garnkvalitéer. Vi enades om garn och kulör. Erika fick mina mått och satte igång.

6

5

Och mina önskemål då? En rak, nätt koftkropp, hög v-ringning, inga resårkanter som drar åt, inga höga resårkanter, inga detaljer som sticker ut. Jag önskade mig en enkel, tidlös kofta som jag kan leva med länge.

I torsdags fick jag koftan med posten. Så himla perfekt! Spana in detaljlösningarna! Jag är så imponerad över Erikas skicklighet. Tänk att kunna freestyla en kofta! Till någon annan än sig själv! Jag är så nöjd med koftan!

Imorgon bränner jag Erikas keramik och om några veckor kommer vi att ses för första gången. Hon kommer nämligen hit för att hämta keramiken. Ska bli kul att ses efter så många års bekantskap via bloggar och Instagram!

söndag 22 mars 2015

Inspirerande just nu

5 

4

7

Jag kan hitta inspiration lite varstans. Inspiration till min keramik får jag inte bara från andra keramiker och deras verk, ofta hittar jag inspirationen i till exempel textil. Och så där är det med allt jag inspireras av. Jag kan hitta inspiration till bakning när jag tittar på en interiör, eller inspiration till sommarhuset när jag ser bilder på bakverk…

6

2

3

8

20

222

9

10

16

Här är några av de bilder som jag har i min kamerarulle, avfotade för att jag inte ska glömma bort dem, eller fotade i språnget just när jag passerar något spännande.

17

19

23

Under den senaste tiden har jag börjat tycka att ekologiskt nybyggda hus är så himla spännande! Hade jag mycket pengar och gott om tid, så skulle jag väldigt gärna ge mig in i ett sånt projekt. Går igång på smarta isoleringslösningar, energisnåla uppvärmningssystem och naturmaterial som tegel, lera och trä. Huset skulle gärna få ligga som det på bilden ovan, i en skogssluttning.

 

Bilderna ovan:

1: F a n t a s t i s k t etenithus inte långt ifrån vårt sommarhus.

2: Annat favoriteternithus nära vårt sommarhus. Älskar hela den lilla gården där den ligger i en skogsglänta.

3: Jättegullig liten gård några mil norr om Gävle. Någon gång kanske jag vågar fråga om jag får gå in.

4: Bolltistel vid sommarhuset, fotad en av de sista semesterkvällarna förra sommaren.

5 och 6: Rödmålat växtskåp. Fotat ur en tidning hos mamma, minns dessvärre inte vilken.

7: Växthus/uterum i grånat trävirke. Från Instagram. @kettu_repolainen

8: Grönt miniväxthus. Från Instagram. @sternerssomnad

9: Växtskåp. Husmoranna

10: Bukett med Dahlior och Hortensia. Från tidning hos mamma.

11: Lapptäcke med stora, gamla mjuka tyger. Hedvigs Trädgårdskafé, Gävle.

12: Keramikvas, Slottsträdgården, Ulriksdal. Skaparen framgick inte av bildtexten tyvärr.

13 och 14: Nybyggt ekologiskt hus utanför Umeå, Kloka hem, nr 1, 2015.

15: Nybyggt hus från en tidning hos mamma.

torsdag 12 mars 2015

Senaste nytt från ugnen

5

Förra svängen när jag jobbade i min verkstad, åkte jag till Maria på Lermakeriet och köpte en vitbrännande lergodslera. Jag har nämligen blivit väldigt inspirerad av en del föremål som den amerikanska keramikern Helen Levi gör. Jag följer henne på Instagram och kände för att själv testa att dreja med två blandade leror.

6

7

Det tog ett tag innan jag knäckte koden hur jag skulle lägga lerorna för att få ytorna så rena som möjligt. Först blev det ett enda blurr som mest påminner om något från 1980-talet, tycker jag. Men sen blev det som jag ville och det resultatet ser ni i den översta bilden.

8

9

Det är en ganska stor skillnad att dekorera och rista i en vit lera, jämfört med den rödbrännande som jag vanligtvis jobbar med. Uttrycket blir ett helt annat! För att få ljusa ytor på min rödbrännande lera doppar jag formerna i en nästan vit engobe och dekorerar sedan på ytan. Slutligen brukar jag rista i mönstret och då kommer jag ju ner i den mörka lerkulören. Med den vita leran har jag det vita underlaget på en gång. Men å andra sidan får jag inte de effekter som jag gillar så mycket med den rödbrännande leran, nämligen att lerans mörka kulör bryter igenom engoben där kanterna blir tunna eller engoben ligger tunt. Processen med den vita leran är heller inte lika lång som med den röda. Med den behöver jag vänta på att engoben ska torka, först på insidan, sen på utsidan, för att sedan kunna måla på dekoren. Med den vita leran som grund målar jag dekoren direkt på lerans yta och när jag ristar får jag fram den vita leran.

Jag har inte bestämt mig för om jag kommer att fortsätta att jobba med den vita leran. Men det var väldigt kul att testa lite nytt!