Vardagsrummet - check!

Äntligen! Gardinerna har kommit upp i vardagsrummet och det kan nu betecknas som mer eller mindre färdigt! Det var egentligen det rum som blev färdigt första av alla, redan under förra sommaren. Därefter har vi undan för undan satt upp en tavla här och en tavla där. Fyllt på med sånt vi gillar. Saker finner sin plats allt efter att tiden går och vi bor in oss.

Innan vi flyttade in bodde Bernt och hans familj här. Det hade de gjort sedan 1958. Lägenheten var verkligen inbodd och när man undersökte saken lite närmare kunde man se att rummen genomgått en del förändringar genom åren. Här i vardagsrummet var vi (läs, hantverkare) tvungna att helt strippa väggarna från alla tapetlager. De var så tjocka att en skuggrand fanns uppe vid mötet med taket. Tapetlagren satt på sina ställen lösa och hade inte hållit för målarfärg.

 

Jag tycker att det är roligt att se på bilderna från mäklarens prospekt och jämföra dem med hur det ser ut nu. Tänk, samma rum, men så olika stil! Bernts inbodda och väl möblerade vardagsrum, där varje pryl och tavla tycks ha funnit sin självklara plats. Och vårt vardagsrum som liksom trevar sig fram mot att bli vårt helt och hållet.

Trevlighetsfaktorn ökade markant med gardiner i alla fall! Och fler tavlor väntar på att hängas upp. Bilderna visar ett renplockat vardagsrum. Jag är hemma och är sjuk. När Majlis varit hemma ett tag så ser inte golvet ut så här... Det är mysigare när hon är här...

Hej då 2011!

... eller kanske att det blir det längsta inlägget ever...

Ok! 2011 är snart till ända. Världens längsta och samtidigt kortaste år. Året då jag verkligen varit mycket för mig själv men ändå aldrig ensam. Vi tar och tittar tillbaka på året lite grann!

Alldeles där i början, Majlis var ju så pytteliten! Och det var så väldigt mycket vinter, hon fick ligga bland fårskinn och ullplädar när vi var ute och gick. Min kropp kajkade helt samman där under början av året, först den där förbaskade handleden som jag till slut opererade, sen följde en visdomstand som efter många om och men till sist drogs ut. Och sen... nageltrånget från helvetet, som till sist också opererades. Det tog ett tag innan jag kände mig hel igen.

Vi flyttade! Roligt men samtidigt väldigt jobbigt! Jag rekommenderar ingen att flytta med ett litet barn, ännu mindre att efter det även renovera... Hu! Vilken röra vi bodde i ett tag! Ser mig omkring här hemma och känner mig så ofantligt glad att nästan allt är i ordning nu och att vi har fått så fint här hemma!

Min handled läkte till sist och jag kunde äntligen börja dreja igen! Med Majlis blir upplägget ett annat än tidigare och jag har bara jobbat kortare stunder i min verkstad. Bara några timmar åt gången, till skillnad mot hela dagar tidigare. Men jag har fått en hel del gjort ändå! I somras sålde jag som vanligt hos Ingårdas Åsa i Södermanland. Min keramik hittar ni också i Länsmuseet Gävleborgs butik och på Konstra i Gamla Gefle.

Under året har jag promenerat. Och promenerat... Låt oss säga så här, jag trodde inte att Majlis kunde sova utan att jag drog henne i en vagn... När jag tänker på det nu, lite så här i efterhand, låter det ju helt sjukt, klart hon måste ha kunnat sova även inne! Om jag bara gett henne... och mig, en chans... Men så tänkte jag inte då och promenerade alltså i genomsnitt ca 3-4 timmar om dagen... Frisk luft fick vi ju. Och ett tag var jag riktigt smal...

Och som vi har fikat, jag och Majlis, men mest jag förstås. På Sparven. Där har vi suttit, ibland låg hon utanför och sov. Jag åt en macka med hoummos och halloumi, till det drack jag en latte och så rundade jag av det hela med en kokostosca. Varje gång. Synd att ändra ett vinnande koncept liksom... Men nu har Sparven stängt. Kaféet är sålt och snart ska nya ägare öppna ett nytt kafé där. Kanske blir det bra. Jag är i alla fall glad att jag hann hänga på Sparven under min föräldrarledighet!

Sen så blev det oktober och jag började jobba igen. Det tog inte alls bara några dagar "så kommer det att kännas som att du aldrig varit borta", som alla sa när jag oroade mig inför starten. Det tog typ 10 långa veckor innan jag kände mig riktigt hemma där på kontoret igen. Mycket av den där nojjan var ju för den där jäddra kursen som jag oroade mig för så himla mycket. Men jag klarade ju provet och är nu Certifierad som Sakkunnig enligt kulturvärden! Och så fick jag chansen att jobba med Anna och det har varit väldigt kul! Tillsammans gjorde vi några riktigt lyckade turnéer i Hälsingland. I jobbet bloggar jag en hel del HÄR!

Och nu, julen är avklarad. Majlis härjar loss med nya polare och hon lär sig nya grejer varje dag. Det är verkligen fint att få följa den här lilla människan och hennes utveckling! I mitten på januari börjar hon på dagis, vi har fått en plats på dagiset i vårt grannkvarter. Det känns ju himla smidigt!

2012... Jag kommer att göra några ryck med keramiken och så hoppas jag att jag börjar brodera snart. Lite mer borde jag sy också. Och när det blir vår ska jag börja springa... Hoppas ni vill hänga med in i det nya!

Gott nytt år till er alla fina läsare! Jag är verkligen glad att ni finns och läser!

Fotografiet på Majlis, mig och en hund är taget av Micke Dunker.

Serveringsgången

Ja, tänk, den här tapeten var väl kanske det som fick hjärtat att börja bulta lite snabbare, då vi först såg lägenheten på Hemnet. En tapet full med skålar, vaser och krukor! Kunde den vara sann?

Jepp! Det var den! Och hela serveringsgången också! Till skillnad från skåpen i serveringsgångarna i de två lägenheterna ovanpå vår, så är våra serveringsskåp helt intakta och oförstörda. Skåpen har en tidig kulör och originalbeslagen sitter fortfarande kvar! Inuti skåpen är allt omålad och jag vill verkligen inte ha det på något annat vis. Och tänk, i ett av skåpen har ju till och med rymts ett dockskåp en gång i tiden!

Tapeten sitter faktiskt endast över dörröppningarna. Sylvia, som vi köpte av, och som växt upp i vår lägenhet, berättade att tapeten är från slutet av 1950-talet. Hennes föräldrar anlitade då en målare för diverse arbeten i lägenheten. Helt på eget bevåg satte han upp den här tapeten i serveringsgången. Och då endast över dörröppningarna!

När vi flyttade hit var väggarna målade i en apelsingul kulör och golvet var belagt med en plastmatta som lekte parkettgolv. Nu är väggarna ljust grå, trägolvet är framtaget och även det målat ljust grått. Skåpen är bättrade på några ställen. Men fint patinerade hörn, har vi behållit omålade!

Så här såg serveringsgången ut då vi tittade på lägenheten. Bilden kommer från mäklarens prospekt.

Innanför dörrarna

Ett av våra köksskåp innan vi började göra iordning köket. Fastklistrat skåppapper och hyllremsor. De tidigare ägarna tog inte bort papperet, eftersom de inte visst hur underlaget såg ut.

Och precis där i början tyckte jag nog att de pappersklädda hyllorna var lite charmiga. Fast inte så länge... Papperet och hyllremsorna var på sina ställen trasiga och när skåpluckorna for in på ommålning, tog jag tag i hyllplanen också...

Skåpen tömdes och sen slet jag ut papper och hyllremsor. De verkar alltid ha suttit där, för under var hyllplanen omålade. När det blev så här tomt och kalt, kunde jag rätt tydligt se spår från en tidigare skåpsinredning på den bakomliggande putsade väggen. Ser ni? Det nuvarande köket byggdes 1958, då Bernt´s familj flyttade hit. Innan dess tror jag att det bara fanns ett litet överskåp och sedan var väggen ovanför diskbänken, helt ren. Jag kunde också se att den varit målad i en grön kulör, det syntes inne i skåpen, upp mot taket.

Sen så målade jag hela skåpinredningen. På bilden ser det lite tomt och kallt ut, men det är så himla mycket lättare att hålla skåpen fräscha nu. Dock skulle jag kunna tänka mig någon form av hyllremsor eller kanske en mönstrad tejp på hyllkanterna.

Köket - check!

Köket är färdigt nu! Inte en dag för sent! Alla som bott i ett kök under renovering vet hur skönt det känns när man äntligen har ett väl fungerande kök igen!

En liten bänkbit av granit har fått flytta in. Den är bra att baka på.

Ovanför spisen finns ett litet ventilationshål. Tidigare täcktes det av något fult, gulnat plastgaller, nu har det fått ett skydd i form av en perforerad, inmålad plåt, fastsatt med tunna lister.

På motstående sida av köksskåpen har vi satt upp en hylla som rymmer de flesta av våra kokböcker och andra bra och fina grejer.

På hyllan trängs bl a en burk som jag köpte då jag bodde i Frankrike en höst, en prickig burk som jag gjort för flera år sedan, kaffeburken och så några brickor.

Mitt gamla köksbord som jag köpte för 20 kronor på en Gotlandsloppis för många år sedan, har fått flytta in i köket. Det har bott i ett förråd i flera år då det ersattes av ett väldigt stort teakbord som jag hittade i vår förra källare. Det bordet står i vårt matrum nu.

Och nä, stolarna är inte målade än. Och nu vet jag inte när, eller ens om, de någonsin kommer att målas. De känns rätt schyssta som de är, tycker jag nu.

Ibland skiner solen in genom fönstret.

På golvet ligger en lång matta som jag köpte för flera år sedan på Erikshjälpen. Vi har en till och den bor i vårt sovrum.

Och så här såg köket ut när vi tittade på lägenheten. Bilden är från mäklarens prospekt.