Jag är lite av en muggsnobb, måste jag erkänna. Fast det är faktiskt inte alltid, precis som Maria skrev i sin kommentar, de finaste muggarna och skålarna som man har hemma, som blir de mest använda...
Här är mitt val en vanlig helgfrukost. Jag brukar nästan alltid alternera mellan två olika muggar som jag gjort och här är en av dem. Jag tycker mycket om den helt enkla, raka och lite breda formen. Mönstret gillar jag också. Den är egentligen ultimat, om det inte varit för hänkeln... Ska berätta mer om den längre fram i inlägget.
Ja, egentligen är det bara muggen som jag väljer bland det drejade som jag har. Både skålen och fatet är industritillverkade. Skålen är från IKEA´s 365+serie och assietten heter Lansett och kommer från Gefle. Just den servisen växte jag upp med. För något år sedan sprang jag på en massa tallrikar och assietter på Myrorna och köpte dem. Äggkoppen i teak är köpt på loppis för säkert 10 år sedan och glaset också gammalt, kanske från IKEA det också. Skeden har jag ärvt efter min farmor.
Och tittar man lite mer över bordet så ser man de val de andra två familjemedlemmarna gjort. Majlis, inget drejat, bara industritillverkat. Johan väljer min mugg Stege i alla fall!
Men någon timme efter frukosten dricker vi förmiddagskaffe och då väljer jag alltid någon av dessa muggar. Den främre är gjord av Anders Fredholm och de tre där bakom av mig. Och varför är då dessa så bra? Hänklarna, gott folk! Det är hänklarna som skiljer ut en ok mugg från en ultimat mugg. Menar jag. Och här menar jag då att hänklarna gör dessa muggar till ultimata muggar.
Jag vill att hänklarna ska vara lätt konvexa på ovansidan men sidorna måste ha en distinkt, nästan vass, kant som liksom släpper fram underliggande lerkulör genom glasyren. När det blir för runt där på kanterna tycker jag att det blir mesigt och... obestämt... Sen är anslutningarna till muggen jätteviktiga också. De måste vara naturliga och av den anledningen drar jag alltid hänklarna från muggen. Man sätter på en liten hänkklutt på muggen och liksom mjölkar fram hänkeln därifrån med hjälp av vatten. Därefter svänger man till den och sätter fast den i dess nedre del. Även där är anslutningen viktig. Det får inte bli för vasst. Även muggens övre kant är jätteviktig och det är en bit som jag själv känner att jag ska jobba mer på för egen del.
Anders mugg här ovan är ultimat både vad gäller form, storlek och hänkel. En annan mugg som jag har och som jag älskar hänkeln på, är den här. Båda dessa muggar fungerar som inspiration för mig när jag vill förfina och förbättra mitt sätt att dreja och hänkla.