Bygga för bin och humlor

I veckan fick jag hem Impectas frökatalog, anno 2015. Visst minns jag hur trångt det var i landen i somras, men trots detta har jag ändå börjat bläddra i katalogen. Man kan ju alltid gräva ett nytt land, tänker jag... Har hittills fallit för några skira enkla Tagetes och även Gurkört.  Köpte, lite motvilligt, en limefärgad Tagetes förra sommaren, och den blommade så fint, rikligt och LÄNGE! Motvilligt, för att jag minns hur vi fick så orangea fula Tagetes, då jag gick i trean, fyran. Men. Det finns ju väääldigt många olika Tagetes!

Bäst som jag bläddrade i katalogen, började jag åter igen att tänka på bin. Det har jag gjort till och från ända från första sommaren i sommarhuset. I somras såg vi tyvärr knappt några bin alls där, men desto fler humlor och fjärilar. Till nästa sommar ska jag därför försöka bygga lite olika bon till bin, och kanske även till humlor. Det finns perfekt varma väggar utefter uthusen, det är där jag tänker att bona ska få sitta.

Här har jag läst lite om hur man kan bygga, och här med. Och här finns bra information!  Det verkar faktiskt som att det bara är fantasin som sätter gränserna för hur bona kan se ut. Jag tänker i alla fall prova lite olika till sommaren. (Alla bilder ovan är såna jag hittat när jag bildgooglat på bi- och humlebon.)

Är det någon av er som läser som har provat att bygga bibon? När sätter ni ut dem? Så långt har jag inte kommit i mina studier än, men jag tänker att det måste vara i god tid innan de vaknar efter vintern?

Fortfarande lite vinter

I söndags drog vi iväg till sommarhuset över dagen. Hemma finns det nästan ingen snö kvar men i Hälsingland är det faktiskt rätt mycket kvar. Fast vår trädgård, som ligger i en sluttning mot väster, var till största del snöfri.

Vi körde igång en fotogenvärmare som vi köpte förra året. Då tyckte jag att den var otäck och gav en vidrig lukt. Nu funkade den superbra och luktade ingenting. Den värmer upp fort och köket och kammaren blev riktig varma. Vi har ju element förstås, men det känns lite onödigt att brassa igång dem i ett kallt hus mitt i vintern. Och bara för några timmar.

Jag rensade bokhyllan i kammaren. Det som kändes så svårt förra året: att flytta på vissa grejer, eller rent av rensa bort dem, känns inte alls så jobbigt nu. Jag längtar efter att än mer få sätta vår egen prägel i huset i år. Fast när jag tittar på bilder från Annas och mitt första besök i huset och sen från när vi precis köpt huset, så inser jag hur mycket junk vi faktiskt rensade ur förra sommaren!

Idag har jag köpt Dahliaknölar. Såna där fina bollformade Dahlior. Ska våga prova, har jag tänkt. Håll tummarna!

Ett aha!

Nu återstår bara två äppelträd i trädgården kring vårt sommarhus. När vi fick tillträde i april fanns fem stycken. Fem deppiga träd som ingen beskurit på de senaste 15-20 åren. Träden hade stora skador och något var till och med helt dött. Johan fick avreagera sig på dem under våra första helger i huset, då han högg ner dem och dessutom utplånade stubbarna... De två träden som fortfarande är kvar är i väldigt dåligt skick de med så vi får se hur vi kommer att göra med dem. I det som syns på bild hänger Majlis gunga, så det blir kanske kvar.

Förra helgen köpte vi två nya äppelträd. Utan att kunna det allra minsta om äppelträd… Som tur är så är personalen på handelsträdgården, som ligger i vår by, extremt vänliga och hjälpsamma. Jag pumpade en kvinna där på mycket information om allt från jordblandningar och beskärningar till tid för planeringar och frösådd av blommor…

Senare på kvällen gick jag in på Sveriges Pomologiska Sällskaps hemsida och blev så glad. Scrollade lite i deras diskussionsforum och fann en avslappnad, ödmjuk och mycket trevlig ton, fri från onödiga romantiska beskrivningar. Här kommer vi att kunna lära oss mycket om äppelträden!

När man får feeling

Då kan man få mycket gjort!

Som idag. Länge har jag velat göra en oro och idag g j o r d e jag äntligen en!

Inspirationen kommer främst från Jessica, där jag sett många fina oro´s genom åren. Men jag har också sett gamla fina oro´s i hus som jag besökt i jobbet. Jag tror att jag velat göra en egen allt sedan jag såg den första oron, men alltså aldrig kommit till skott. Förrän idag.

I väntan på att Rönnbären ska mogna, tog jag Renfana. Ullbitarna som jag satt på trådarna har jag kvar efter att jag sydde ett lapptäcke av en massa provbitar av ull för nästan 20 år sedan. De andra tygerna var spillbitar som jag hade i ett av mina tygskåp.

Det var riktigt roligt och rogivande att göra en oro. Jag kommer definitivt att göra fler! Farstun i sommarhuset behöver lite prydnader nu när hösten kommer och inga krukväxter finns kvar där.

Tack för all inspiration du gett genom åren, Jessica!

Kvällsdoppen

Den här sommaren alltså… varm. Vi åker och badar både om dagarna och efter middagen. Kvällsdoppen är de allra bästa, tycker jag för efter dem har man en chans att förbli avsvalnad, vilket inte är möjligt efter dagsbaden.

Vi har några olika bad att välja på och alla ligger inom 10 minuter med bil från oss. Kvällarna här i Hälsingland är underbara. Nu börjar de bli alldeles becksvarta, till skillnad mot för i början av semestern då de fortfarande var långa och ljusa. Det känns som evigheter sedan som semestern började och jag är glad att jag känner så.

Snart väntar dock stadslivet igen och med det lyxen med rinnande vatten, avlopp, frys och TV.

Juli

Juli, vilken bra månad! Semester, solsken, värme, bad, god mat, ett fint sommarhus, natur och kor. Kunde inte haft det bättre än så här.

Och än är inte semestern slut.

Jag ger er… taket!

Huset i höstas.

Huset idag.

Ä n t l i g e n är taket färdigt! Det tog lite… tid. Men nu är vi väldigt nöjda och rent av lite malliga över vårt nya tak som vi också har förstått är en snackis på byn. En positiv snackis där bybefolkningen tycker att det är kul att det är liv i huset som stått tomt så länge. Jo, visst hade det en ägare innan oss, men hon var här så väldigt sällan och då bara över dagen.

Taket: Först funderade vi på att återanvända takpannorna, men sen kände vi att vi verkligen ville att det skulle synas att någon tog hand om huset. Och tur var väl det, för hantverkarna har verkligen låtit oss förstå att vi gjort rätt val: väldigt många takpannor var i dåligt skick. Så, nya takpannor från Wittinge taktegel. Nya ränndalar och nya hängrännor och stuprör. Skorstenens fogar har fått nytt bruk på sina ställen. Nästa sommar orkar vi kanske göra ren den norra fasaden från algpåväxt, men det får vi väl se. Det är mycket som ligger före i den sk piplinen…

Notera förövrigt det runda landet i förgrunden som tidigare var fyllt av växten från helvetet, Bergenia, som jag kämpade med att gräva bort nu i senvåras. Vi grävde alltså om hela landet, grävde u r det och planterade nytt i jord som vi köpte av en bonde en bit bort. En riktig skitjord har det visat sig. En okänd växt, som jag ändå trodde var frön som jag sått, visade sig idag vara Balsaminer. Som alltså hängt med jorden… Inte vad jag tänkt. Har förstått att de sprider sig något fruktansvärt och funderar på att genast gräva upp dem och ersätta dess platser med något annat.

Men taket. Sjukt nöjd med det!

Hej semester!

Nu är jag inne på min andra semestervecka och det betyder också att vi snart har varit i huset i två veckor! Nu börjar jag tagga ner och känna mig riktigt ledig.

Vi gör inte mycket här. Pysslar och fixar lite när det finns möjlighet att sno åt sig lite tid. Hela förra veckan hade vi hantverkarna kvar, de som lagt nytt tak till oss. Hela takprojektet är mer än en månad försenat och trots att hantverkarna är jättetrevliga hade jag gärna sluppit ha dem kring mig hela min första semestervecka… Nu har de hämtat upp nästan alla sina grejer här, bara småfix återstår. Taket är superfint. (Det ska ni få se bild på en annan gång, just nu vill inte min mail ta emot bilden…)

Vi badar i bysjön varje dag, oavsett väder. Efter några riktiga skyfall har vi samlat på oss regnvatten i ett stort tråg som rymmer långt över 100 liter. Man blir lätt manisk när man inte har något eget vatten hemma. Allt blir projekt. Springa ute i regnvädret och ösa vatten från hinkar under hängrännor, hitta bästa sättet att diska, borsta tänderna i hur lite vatten som helst osv, osv. Att brunnen är sinad visste vi ju om från början och det går faktiskt över förväntan att klara sig på lite vatten (som vi hämtar från grannen eller från en mack.

Vi har haft besök av både vänner och mamma och pappa. Invigt salen igen efter att den under flera veckor har varit belamrad med en massa bråte samt haft en vägg uppriven på grund av takläckaget som hade runnit ner i väggen också.

Vi har snokat kring en ödegård som ligger på andra sidan åkrarna från vårt hus sett. För inte så länge sedan bodde nog någon i det nog någon i det ena huset. Kaffehurran står fortfarande beredd om det skulle komma någon på besök. Och jag skulle gärna ta mig en närmare titt på flera av möblerna jag sett genom fönstren.

Har inte tänkt det minsta lilla på jobbet och ännu mindre på stan och hemma. Vi kanske stannar här för gott, vem vet?

En liten, liten stuga

Förra sommaren kom min mamma plötsligt (?) på att Majlis och vår lillkusin Stina skulle få en lekstuga hemma i deras trädgård. Den första tanken var att pappa skulle bygga stugan, men till sist blev det ett köp av en färdig lekstuga ändå.

De köpte den allra enklaste och minsta modellen. Den var helt omålad med ett papptak. Inuti var den oinredd, dvs den hade inga innerväggar och inget innertak.

Stugan kom under slutet av sommaren. Där och då hade jag v ä l d i g t stora planer för insidan. Jag tänkte på allt från små Stringhyllor till en schysst tapetserad eller tygklädd fondvägg… Men, som ni vet, kom vårt sommarhus emellan där i början av september och allt sedan dess var mitt fokus på annat håll… Det hände faktiskt inte någonting alls med insidan förra året, men utsidan blev färdigmålad av mamma innan vintern kom.

Nu i början av sommaren fixade pappa väggar på insidan. Och sen har mamma gjort resten: målat och inrett. Jag har inte gjort något annat än att bistå med smågrejer och lite keramik. Det var skönt det också. Att låta någon annan göra som den vill. Och nu är det färdigt!

Inredningen består bara av sådant som mamma och vi redan har haft hemma. Vi har inte köpt någonting nytt eller nygammalt hit, förutom den lilla torkställningen som står utanför stugan.

Det lilla golvuret kommer från sommarhuset. Det har en lucka som man kan öppna och där innanför sitter ett fint gammalt bokmärke. Klockan är både ganska fin och lite to much. Men den passar ju bra här!

Här bor dockan Tina.

Och här bor Majlis! Och snart även Stina då, som ännu inte har sett det färdiga resultatet.

Det man får göra när man är i lekstugan, förutom att tvätta, är till största del att fika. Mamma har virkat ett gäng dammsugare men ibland fikas det riktiga kakor också. Som gäst får man sitta och balansera på den här gamla galonklädda stolen. Majlis myser i min barndoms korgstol. I den går inte precis min rumpa ner…

Telefonen kommer också från sommarhuset. Majlis förstår, såklart, inte alls hur man gör med hålen med nummer, men hon pratar i luren väldigt mycket.

De här två hyllorna har vi också hittat i sommarhuset. De var trävita då, nu har mamma målat dem.

Några av mina gamla dockor bor i min gamla docksäng som pappa gjorde till mig när jag var liten.

Utsikten är mot den stora stenen som finns i mina föräldrars trädgård. Och mot mammas alla blommor.

Det var allt för denna gång! Hej då!

Midsommar 2014

Vår första midsommar i huset är avklarad.  Det var kallt, blåsigt och stundom även regnigt. Men mysigt! Vi hade våra kompisar med oss. Deras flicka Kerstin är två år äldre än Majlis och något av en idol.

Att sova i samma hus som sin idol, vilken lyx! Då kan man sitta i sängen om morgonen och titta på film ihop.

Midsommar firade vi på Rengsjö hembygdsgård. Fantastisk miljö för både barn och vuxna. Vi åkte häst och vagn och fiskade fiskdamm. Och självklart dansade vi också! Dansen här ovan skedde efter det stora firandet, då de gulliga farbröderna fortsatte att spela.

När vi kom hem igen kom en av grannarna förbi och bjöd oss med på midsommartur i deras lövade kärra som drogs efter en fyrhjuling. Vi åkte runt i byn och plockade upp lite fler barn. På varje ställe blev vi presenterade som de “som köpt Lundströms”. Det är nästan så att jag kände mig som Carl Bertil Johansson under hans segertåg med sin far. Överallt blev vi liksom lite hyllade som några slags hjältar som tagit sig an det gamla huset. Vi känner oss mer än välkomna i byn!

Johan klippte upp en öppning i vår massiva syrénhäck som vetter ut mot åkrarna och ängarna. Häcken ser kanske fin ut på bild men bladen börjar först på en höjd av ca 1,30. Vår plan är att ta ner hela häcken i sommar och att sedan hålla efter den. Vi har en kohage direkt nedanför häcken och det är rätt mysigt att få en sådan närkontakt med kossorna, som vi kommer att få när häcken är borta.

Midsommardagen var kall och blåsig med glimtar av sol emellanåt. Vi åkte till berget som vi ser genom vårt köksfönster. Där finns en stig som leder upp till ett utkikstorn. En spännande och lite farlig promenad för Majlis och Kerstin! Väl uppe kunde vi se hur ett riktigt oväder närmade sig, så vi gick ner en bit igen och hade picknick där. En jättemysig liten utflykt som vi alldeles säkert kommer att göra om fler gånger i sommar.

Nu: Bara två veckors jobb kvar. Sedan: s e m e s t e r. Som jag längtar.