Köket

Köket var den största anledningen till att jag köpte min lägenhet. Ingen annan lägenhet jag tittade på, hade ett sånt fint gammalt kök bevarat. Och jag ville ha ett fint gammalt kök.

Det här köket är från året då huset byggdes, 1946. Jag kan tacka Fru Haglund för att det finns kvar än idag. Jo, för hon som ägde lägenheten innan mig, hette Fru Haglund, eller det är iallafall så de äldre boende i mitt hus kallar henne. Fru Haglund dog ett halvår innan jag köpte lägenheten av hennes dotter. Av dottern fick jag veta att familjen bott i lägenheten sedan 1952 och att lägenheten alltså var dotterns barndomshem. Hon berättade också att hennes pappa hade varit ansvarig för pannrummet som finns i källaren. Och så berättade hon om det grå, djupa stenbadkaret som tidigare fanns i badrummet...

Mitt kök byggdes under en tid då man ännu byggde med traditionella material. Platsbyggda skåpstommar som är upphängda på stadiga skruvar. Hyllplan av trä. Material som är möjliga att underhålla. I källaren hittade jag en ursprunglig köksdel från en annan lägenhet. Skåpen var ljust ärtgröna och trädetaljerna mörkt lackade. Den gröna kulören hittade jag underst av alla vita färgskikt på mina skåp, då jag skulle måla om dem. Jag valde en ljust turkos kulör till skåpen. Trädetaljerna är ännu inte lackade.

Fru Haglund blev kanske lite trött på sitt kök efter flera år, för hon hade piffat till det lite. Säkert någon gång under 1980-talet. Då försåg hon alla skåp som har handtag, samt lådorna, med gröna glashandtag. Det var säkert också då som hon också klädde in marmorfönsterskivan och träbänken i köket med självhäftande plast som imiterade furu.

När mina grannar Maj och Ingvar, som är mycket gamla, fick komma in på besök hos mig, såg Maj mycket olycklig ut när hon såg mina dragskåp. "Åh, nej, stackare, har du DE HÄR kvar!!! Usch!"

Mina sneda dragskåp rymmer så mycket. Loppisfynd blandas med keramik från vänner, andra keramiker och mig själv. Här finns den där skålen som Mats i Leksand precis var på väg att kasta på skrothögen och här finns den fina skålen som Nina brände i sin stora vedeldade ugn i Frankrike. Här finns Åsas soppskålar och här finns Mettes kannor och muggar. Och här finns keramik från Svein och Christine i La Borne.

Skåpen börjar bli fulla och jag funderar på att rensa lite. Ställa undan lite grejer och vila från dem. Som jag gjort så många gånger förr. Men nu är det ju ett bra urval av grejer och jag tycker så mycket om allt. Tror att det skulle kännas tomt att dra skåpet åt sidan och plötsligt en dag inte finna grejen där inne. Så det får nog vara trångt ett tag till.