Ett fint arv

Jag har fått en väldigt fin och VÄLDIGT stor matta från min barndomsvän Emma. Mattan har jag fått av Emma, men den har ursprungligen tillhört hennes morfar Martin och efter det hennes mamma Barbro. Morfarn som bodde i det fina huset i Gamla Gefle. Där det luktade vitlök och linskok och där det fanns ett stort helkaklat gammalt badrum. Där mamma Barbro sedan också bodde. Den lummiga och fina trädgården och Barbros goda blåbärskakor och havreflarn.

Nu finns inte Barbro längre. Jag tycker ofta att jag ser henne på stan. Det är märkligt. Det känns fint och stort att få ha deras gamla matta i mitt hem.