torsdag 22 september 2011

Bilder från en vardag - det kreativa kaoset


Eller, kanske ska vi bara kalla det kaoset, rätt och slätt. Vårt kök. Ååå, jag blir snart kanske galen. Här är ingen ordning alls.


Här är det som senare ska fungera som ett matbord. Det rymmer nu allt från sandpapper, majskrokar och skruvdragare, till uttjänta småspikar, kakor och en perkulator. 


Bland besticken ligger en tub Karlssons klister. Och så praktiskt, behöver man några torkade rönnbär, så ligger de här invid, precis nedanför fönstret.













En bit från besticken lägger vi penslar efter att vi målat något, här hittar man också en konservöppnare och de ännu ouppackade nya skåpsbeslagen.

Som tur är så målas taket just i detta nu. Insidan på skåpen och skafferiet är färdigmålade. Nästa vecka kommer kakelgubbarna. Inne i det som ska bli Majlis rum (efter att all storrenovering är klar och rummet kan tjäna som annat än förråd...) står de nylackerade skåpsluckorna och på golvet ligger den nya bänkskivan. Sen återstår bara bredspackling och slipning av köksväggarna innan de ska målas. Just ja, golvet och listerna ska ju målas de också. Och elementet. Och ett par stolar. Och sen, uppsättning av hyllor, gardiner och ja, fix av inredningsdetaljer i det stora hela.

Mina nerver, mina nerver...

8 kommentarer:

Teres sa...

Men åh vad fint det kommer att bli när det blir klart.

Tyg och otyg sa...

Haha, men så skönt att se i kontrast till alla perfekta hem som skymtar förbi i bloggvärlden hela tiden. Även om alla vet att det inte är hela sanningen är det så sällan som man faktiskt får se det. Det känns befriande! Därmed inte sagt att jag inte förstår din känsla av hotande galenskap. :)

Tankesmulan sa...

Det är tur att man kan gå hemifrån... Kämpa! :-)

astrid sa...

Ta det med ro - dette er et klassisk bilde. Kunne hvert fra et opp-pussingsprosjekt hvor som helst.
Det skal være sånn - hvis ikke kan man ikke nyte det ferdige produktet :-)
Hva er det Timbuktu sier ? Det löser seg -

Meta sa...

med nål och tråd sa...

ja säg renovering det är inte att leka med. Jag förstår att det är extra skönt att promenera i skogen varje dag när det pågår sådana omvälvande aktiviteter hemma

Jessica sa...

Jag håller med Tyg och otyg om att det är skönt att se lite stök, istället för all perfekt yta som bloggvärlden oftast bjuder på. Och ditt stök var väldigt vackert fotat tycker jag.
Och rönnbär är ju alltid bra att ha nära till hands...

metamorphosis sa...

Du anar inte hur skönt det är att se att vi inte är ensamma om att leva i (förhoppningsvis) temporärt kaos lite nu och då! (sneglar mot lådorna i hallen och de flagnande vindskivorna på förstukvisten)