Vi har inte alltid dragit jämnt, jag och min granne Tore, 89 år. Men nu ser jag kanske en ljusnande framtid för vår grannrelation...
Detta har hänt: Tores hörsel har blivit sämre och sämre under de 4 år jag bott här. Han förvånar mig ständigt med hur högt man kan ha en TV på. Säkert gick detta bra innan jag flyttade hit, för då bodde ju Fru Haglund i den här lägenheten och kanske hörde hon lika dåligt hon också... I alla fall, jag har bett Tore sänka ljudet på TV´n åtskilliga gånger. Via besök, via telefon, via brev. Ibland förnekar han rakt av att han har TV´n på, trots att vi hör den bättre än vår egen... Han har blivit arg någon gång, ursäktat sig en annan och så där håller vi på.
Så fick Tore reda på att jag brukar förse min andra granne, Ingvar 90 år och Tores svåger, med fikabröd då jag bakar. Jag såg att Tore blev lite avundsjuk och föreslog därför följande deal: - Tore, du kan också få fikabröd av mig men då får du lova att sänka ljudet på TV´n eller sätta på dig dina hörlurar, sa jag. Det var visst lika lätt som att avleda ett litet barn för Tore köpte dealen rakt av!
Jag ska inte påstå att det efter det har varit tyst, men mycket tystare. Jag har fått påminna honom någon gång, men i stort är vi nog båda nöjda med dealen.
Igår ringde det på min dörr och Tore stod utanför med en prasslande påse bakom ryggen. Han förklarade att han inte alls hängt med att vi fått barn men samma dag hade han sett oss med barnvagnen genom sitt köksfönster. Han ville bara komma och gratulera till Majlis och tacka mig för att jag är så snäll och ger honom fikabröd. - Därför vill jag ge dig den här, sa han och sträckte fram påsen som förutom en liten kartong också innehöll den lilla papptallriken som det senaste bakverket levererades på förra veckan.
Väl inne öppnade jag kartongen och den visade sig innehålla en gul tekopp, med tesil och lock. Påsen avslöjade att muggen är inhandlad på en Asiatinport som finns här i stan. Skulle gärna vilja veta hur Tore kom fram till att just en sån mugg skulle få bli present till mig...
Tore och jag - friends forewer.
12 kommentarer:
Å for ei fin historie! Det er så fint at litt bakst kan mjuke oss opp litt. Vi har det også slik i vår bygård- vi bakar til kvarandre. Det er så koselig når det ringer på døren og ein får noko smakfullt i gåve. Tekoppen du fikk var jo også kjempe fin. God dag til deg:)
nämen vilken relation, jag bara sitter här och häpnar. Mållös liksom. Jobbig situation med tv:n, och ganska komisk. Och sen det här att du byter sänkt volym mot fikabröd, väldigt fräckt (säger jag som är konfrontationsrädd), men ack så genial.
Och så kommer gubben med en så fin tekopp som grädden på moset. Ja som sagt, jag bara häpnar.
Vilken fin solskenshistoria och så bra nedtecknad.
Härliga grannar ni har.
Berit
Vilken söt historia! Äldre farbröder kan vara en utmaning, själv har jag en farfar på 90 som anser att han är för ung för att ha rullator trots att det är allra högst nödvändigt! Tycker om din blogg, du skriver så fint, och din keramik är förförande vacker! Jag bor ju själv på Brynäs så jag känner också igen många ställen du tagit bilder från. Tack för att jag får läsa!
:-)
Så fint!
Med lite hembakt kan man nå hur långt som helst;)
Ha en fin dag
Becky
Å vilken underbar solskenshistoria! Jag blir alldeles rörd.
Tror att de båda farbröderna är så
glada att ha en sådan gullig granne som bakar så gott bröd och
bjuder på! Grannsämja när den är som bäst, ge och ta heter det!
hi hi, vilken spännande granndynamik och vilka roliga gubbar du delar uppgång med! :-)
Hoppas välviljan mellan dig och grannarna fortgår!
Det där var både galet och väldigt fint. Jag sitter och ler lite för mig själv nu.
Så fint du skriver ... og jeg får en slik "Eggs" følelse. Har du sett den norske filmen? - Flott med nye bekjentskap. - Og så fint brød. Morsomt også med den ene englevingen du får av lampeskjermen ;) Så grattis med barn og nytt krus.
Vilken fantastisk människa du är! Solklar deal fikabröd mot tv-tyst, riktig win-win-situation. Du borde jobb i FN!
Kram Mia
Skicka en kommentar