måndag 11 oktober 2010

En väntan hemma







Jag älskar att vara hemma. Ibland så mycket att jag blir riktigt orolig över mig själv. Nu får jag vara hemma hela tiden. Om dagarna är det helt tyst i mitt hus, alla är borta på sina arbeten. Nästintill så tyst att det känns lite befriande när min i princip helt döva granne Tore 89 år, drar på TV´n på hög volym framåt 17.30-tiden på eftermiddagarna...

6 kommentarer:

Ingrid sa...

Ge Tore lite bullar!

Mola-mo sa...

Å det høres så deilig ut og forstår godt at du nyter. Kos deg:)

Mikael Dunker sa...

Jag gillar bilderna. Väl fångat! Hoppas vi ses snart igen!

marie-louise sa...

Hallå där Ulrika!!!!

Hur gullig är du? Både på kort och när man kommer hem och hittar ett fint brev i lådan.
Tusen tack till dig som väntar och njuter:)
Jag har jättefina örhängen jag!

dorthe sa...

Dejligt at se og læse om dine tips til hembygds-tour. Nu ved jeg, hvad vi skal næste sommer, hvor jeg i det små er ved at planlægge en svensk forfattertur, hvor vi skal se Lagerlöfs, Ellen Keys, Larssons og Zorns hjem, og nu kan vi så flette lidt hembygd ind i programmet. Skønt.

metamorphosis sa...

Det ÄR skönt att bara vara hemma själv, det håller jag definitivt med dig om!

(och jag kan nog lova att det inte alltid kommer att vara så där otroligt lugn hemma sen...)