Under sommarsäsongen är jag och mina byggnadsantikvariekollegor ofta ute och far i våra båda landskap Gästrikland och Hälsingland. Jag är för det mesta i Hälsingland. På väg upp mot Bollnäs, Ovanåker, Järvsö och Ljusdal, passerar man den här gården. Den ligger där uppe i sluttningen. Liksom vaktar över de kor som går i hagen nedanför och betar. En gång för flera år sedan, just när jag passerade, så kom en gammal tant i klänning gående mellan huset och ladugården. I ena handen bar hon en hink. Jomen, det är sant, det var faktiskt så, även fast det kanske låter som en dröm! Ända sedan den dagen har jag fantiserat om det här huset. Det är ju så stort! Bor tanten kvar? Hur ser det ut där? Hur ser köket ut? Hur är det möblerat?
Sist jag åkte förbi så körde jag upp för att se det från andra sidan, men vägen tog slut så jag kom inte runt. Imorgon ska jag åka förbi igen, kanske svänger jag upp den rätta vägen då....
5 kommentarer:
Oh,vilket HUS! Vilken Gård! Där kan jag gå med en hink! Underbart!!!
Nu blir man ju nyfiken! Kittlar fantasin sånt där.
O vad spännande!
Jag älskar gamla gårdar! De får gärna vara gamla och slitna. Man vill gå in och vill veta vem som bott/br där.
Hur det såg ut när den var nybyggd. Vem som byggde den.
Jag tänker på alla små lantbruk som försörjde en hel familj.
Det är inte så himla längesen. När jag växte upp låg det en massa gårdar där vi bodde. Man köpte mjölk och ägg och en halv gris till jul.
Och mockatårta som tanat Judit på Koberg bakade...
Du måste absolut åka upp och hälsa kanske bor den gamla damen kvar eller någon yngre släkting.
mvh Lena
jamen jag har också sett det huset!
och drömt.
tänkt tillbaka på hur det var förr, vilka som bodde där, vad de gjorde vackra sommardagar när det var kalas, om det var lyckligt där osv osv.
jag skulle så gärna vilja se insidan.
Skicka en kommentar