En liten promenad

Jag har väldigt många skor. Väldigt många vinterstövlar. De allra flesta inköpta på loppisar, bara två par var sprillans nya när jag köpte dem. Under slutet av förra året köpte jag nya vinterstövlar var och varannan vecka. Till slut blev det så många stövlar att jag bestämde mig för att jag inte fick köpa fler. I alla fall inte innan jul.

En dag under mitt jullov - ja, det var en onsdag och ja, det var efter jul - så var jag och ute och åt lunch med några vänner. Jag blev så mätt, så mätt. Tänkte att jag behövde en promenad för att gå ner maten lite. Kanske att jag skulle gå lite utmed ån? Om jag ändå skulle gå där och om jag ändå skulle vilja gå en rätt lång bit, ja, då kunde jag väl lika gärna gå till Erikshjälpen? Liksom bara som en promenad?

När jag fick syn på dem slog mitt hjärta dubbla slag. Helt ofattbart stod de kvar där på en hylla, trots att Erikhjälpen då jag kom, redan varit öppet i 2½ timme. Andäktigt plockade jag ner dem i min korg. Var det sant, hade jag hittat dem? Det gick inte att vara kvar där inne, tänk om någon skulle komma och knycka mina nyfunna kängor ur min korg? Bäst att dra snabbt, tänkte jag och betalade och gick ut.

Vem är det som har haft dessa fina, fina kängor? Små märken i sidorna avslöjar att de använts som skidpjäxor. Men de är knappt använda, mina kängor, originalsulan låg där i... Instansat i lädersulan i skon kan man läsa Aga. Vad har de varit med om de här kängorna? När användes de senast? Lever den tidigare ägarinnan? Åh, den som finge höra henne berätta om kängorna...