torsdag 20 september 2012
Vårt nya häng
Halva förra veckan och hela den här veckan är jag med Majlis på vår nya förskola. Äntligen har vi fått en plats på det första - och enda - valet vi gjorde! Vi gjorde det valet främst med tanke på den stora ateljén som finns på förskolan. Samt utifrån allt gott vi hört om den från bekanta som har barnen där. Pedagogerna, maten, gården och så själva byggnaden i sig.
Vi har redan invigt ateljén, både Majlis och jag! Hon fick gå dit och måla på staffli redan första dagen, vilket hon tycktes gilla mycket. Fast desto roligare var att diska penslarna när hon var klar! Inne på avdelningen ligger papper och kritor framme hela tiden och där sätter hon sig ofta och raspar fram några streck.
Jag och några andra föräldrar, som också skolar in sina barn, har hängt i ateljén då barnen sover. Vi har gjort böcker till barnen. Att plocka fram när de känner sig lite ledsna eller då de bara vill spana in en kusin eller en mormor. Först drabbades jag av värsta prestationsångesten. Hur skulle egentligen boken se ut, boken som ska följa med henne i tre, fyra år till? Efter ett tag blev det mest bara kul. Jag gick loss bland stämplar och glitter och klistermärken. Några små sagoböcker fick sätta livet till för att hamna i Majlis bok.
Nu sitter jag hemma i en solig lägenhet, Majlis är kvar själv på förskolan och jag ska jobba lite. Det känns som värsta lyxen eftersom jag inte alls räknat med att få något jobbrelaterat gjort den här veckan. Och så har jag hittat fina rönnbärsstrumpbyxor som har allt jag kräver av strumpbyxor! Slätstickade, bomullsliknande, täckande samt - mycket viktigt - HÖG midja. Från Lindex. Kan varmt rekommenderas!
Hoppas att ni har en fin dag i höstsolen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Kære Ulrika
Så skønt for jer med den förskole. Det ser så fint ud på billederne!
Kram Sophie
Majlis och du ser ut att ha hamnat rätt i ateljén. Tack för tipset med HÖG midja. Det är bäst.
Är det en liten vänsterhänting ni fått? Ser ut så på bilderna! Hade hoppats på att nån av mina barn skulle bli det efter mig, men de har ärvt sina fadrar istället och är högerhänta.
Desirée! Ja, det är det nog kanske! Fast ibland är det höger också...
Skicka en kommentar