Ja, undrar hur det känns att bo här? Det har jag ju undrat tidigare också men det är väl så, när man ser ett fint och intressant hus så kan det vara svårt att släppa just den tanken...
I slutet av Åsas by ligger det här lilla torpet. Det är ingen som bor där året runt utan bara på somrarna. Men tänk att få sitta där, i skuggan av det stora trädet och kika ut över de böljande åkrarna. Eller att få sitta inne en regnig sommardag. I köket finns säkert en vedspis, kanske finns en liten kamin i något annat rum. En och annan gammal mönstrad linoleummatta eller brädgolv. Kanske någon pudrigt rosa småmönstrad tapet. En väggklocka som tickar. Pelargoner i fönstren och en och annan surrande fluga.
1 kommentar:
Mmm, tror det är bomull/plåster för själen att bo där. Höra vinden i träden, fåglarna kvittra. Springer det myror i byxorna efter ett tag är det bara att besöka myllret i stan en stund så är det åtgärdat :)
Skicka en kommentar