Oväntat inköp

Mitt i mörkaste, tristaste och tröttaste november överraskade jag mig själv med att köpa en ganska så lysröd kofta. Tänkte att den kanske kan pigga upp?

Vanligtvis köper jag aldrig begagnade stickade plagg som inte är i 100 % ull, men den här koftan är i någon blandning och lite tufsig. Kan man snoffsa till den på något vis, någon som vet? Noppiga plagg är väldigt deppigt, tänker jag. Nya knappar ska den få också, men sen så!

Ser du något självlysande rött i vinter så kan det vara jag.

Mer kök!

Under de senaste veckorna har jag i mitt jobb givit mig ut på en liten miniturné i länet med ett köksföredrag. Det har blivit många trevliga möten och många givande samtal kring kök. Både gamla och nya kök.

Ju mer jag pratar om gamla kök, desto mer intressant blir kökens historia. Hur de har utvecklats mycket utifrån samhällssvängningar och moden. Ibland till det bättre men många gånger också till det sämre. Allra bäst tycker jag att köken var kring mitten av 1900-talet. Då hade köken moderniserats utifrån mätningar och undersökningar. Köken byggdes ofta som sk parallellkök, långsmala kök med skåpinredning på ena sidan och arbetsytor som diskbänk, köksbänk och spis, på den andra. Ofta med en öppen del i underskåpen så att husmor skulle kunna sitta ner och jobba där, allt för att få vila benen och spara på stegen. Det bästa med de här köken från den här tiden är att de fortfarande fungerar utmärkt, sett till förvaring och övriga funktioner.

Härom veckan blev jag så himla glad när jag köpte en av mina favorittidningar, Kloka hem, som har ett köksspecial. Jaha, tänker ni, det har väl alla tidningar nu för tiden. Typ i var och vartannat nummer.

Sant.

Men Kloka hem´s köksspecial går inte ut på att visa en massa nyproducerade olika kök (där ett lantligt sannolikt ingår)innehållandes ännu fler prylar. Nä, här handlar det om miljösmarta kök. “Ekoköket handlar inte om ett kortsiktigt trendtänk och total makeover utan snarare om tidlöshet och hållbara material. Och om att ta tillvara på fungerande inredning istället för att riva i onödan.”

Score.

Vill ni lära er mer om kökens utveckling? Ta del av Byggfabrikens kökssidor. Eller läs Försäkringsbolaget If´s genomgång av kökens historia.

Höstnytt

Öppnade ugnen här om veckan och ut kom en del nytt, en del nygammalt. Jag har haft det rätt skönt i min verkstad länge nu, inte fången i beställningar utan tid att göra det jag vill. Det har resulterat i mina nya kulturtantsmuggar och de rena vita med blå kant. Har inte provat någon av dem än, men tror stenhårt på båda!

En nytt gäng textilinspirerade muggar. Fast till den här omgången glömde jag bort en av färgerna som jag dekorerat med tidigare. Så går det när man tror att man vet, eller åtminstone tror att man kommer ihåg, och låter bli att anteckna… Förutom att jag tänker att jag måste knäcka den nöten, så drömmer jag om stora rektangulära kavlade krukor. Tänk balkongkrukor. I ett fönster om sommaren med en massa kryddor eller olika pelargoner i. Såna ska jag kavla till våren, nu kör jag på med muggar, skålar och vanliga blomkrukor.

Påminner mig igen om att jag är så tacksam över mitt hantverk. Det är mitt och ingen annans. Jag är nästan helt oberoende av andra när jag jobbar, förutom att det naturligtvis är både bra och nödvändigt att sälja iväg det jag gör. Men om ingen skulle vilja ha grejerna så kan jag fortsätta att dreja ändå. Ingen kan hindra mig.

Höst i huset

För ganska precis ett år sedan besökte jag huset för första gången. Allt sedan dess har det funnits i mitt huvud varje dag.

Idag var vi där och gjorde lite höst i trädgården. Majlis och jag tog upp Ringblommorna som frosten tog förra veckan. I jorden satte vi lökar av både tulpaner och Pärlhyacint. I gräsmattan grävde vi ner Scilla. Det blir spännande att se vad som kommer upp framåt våren. Om nu något kommer upp över huvud taget!

Johan plockade Enekvistar. Pappa har nämligen fått tips genom en kompis vars pappa alltid tar in Enekvistar om hösten då han bommar igen sitt sommarhus för vintern. Enen drar tydligen till sig fukt och håller den råa lukten, som blir i ouppvärmda hus, borta. När jag googlade lite på det här med Ene inne, så blev det tydligt att många husvagns- och husbilsägare också använder sig av Ene. För fuktens skull men också för att växten tydligen håller möss och råttor borta.

Så nu har vi buketter av Ene i varje rum i huset. Hur det än funkar, så luktar det gott nu i alla fall!

De här små blommorna blommar i kanten av ett land nu. Det har bara varit en grön yvig växt hela sommaren, men jag har haft på känn att det varit något annat än ett ogräs. Men vad är det? Någon som vet?

Att inte röra i ett arv

En person som besökte oss i huset i somras frågade något i stil med om vi inte vill sätta vår egen prägel på interiörerna. Utifrån att vi fortfarande har en hel del grejer, typ prydnadsföremål och tavlor, kvar från den förra ägaren.

Personligen känner jag något slags ansvar att inte sopa undan den förra ägaren allt för snabbt. Huset känns som ett arv som vi måste behandla med värdighet. Det skulle kännas ofint att plocka bort allt.

Och vi vill inte plocka bort allt heller! Grejerna har stor del i det vi gillar med huset! Till exempel har vi knappt rensat bokhyllan i rummet invid köket. Varför skulle vi ta bort böckerna när vi inte har något annat att fylla hyllorna med? Och även fast böckerna kanske aldrig kommer att bli lästa av oss får de bli kvar på hyllorna ett tag. I flera böcker har jag dessutom hittat anteckningar och tidningsklipp och såna spår från dåtiden är jag väldigt svag över.

Vissa grejer vågar vi knappt röra. Som den läskiga dockan som sitter på en av sofforna i salen. Man vet aldrig vad som kan hända om man flyttar henne…

Eller alla grejer på klädskåpet i sovrummet. Symmetriskt uppställt och med tavlor med religiösa budskap. Rubbar man den här uppställningen går man antagligen inte säker… Jag gillar faktiskt prydnadsföremålen här och de fyller också en praktisk funktion då de förhindrar oss från att lägga andra grejer på skåpet.

Det känns lite knepigt att tillföra grejer till huset. Hittills har vi knappt tagit dit någonting. Jag tycker att det vi tagit dit nästan lyser av icke samhörighet med det andra. Men det är ju bara vad jag tycker förstås…

Vi får se vad vi vågar ta oss för framöver. Vi har ju inte precis någon brådska.

Ett aha!

Nu återstår bara två äppelträd i trädgården kring vårt sommarhus. När vi fick tillträde i april fanns fem stycken. Fem deppiga träd som ingen beskurit på de senaste 15-20 åren. Träden hade stora skador och något var till och med helt dött. Johan fick avreagera sig på dem under våra första helger i huset, då han högg ner dem och dessutom utplånade stubbarna... De två träden som fortfarande är kvar är i väldigt dåligt skick de med så vi får se hur vi kommer att göra med dem. I det som syns på bild hänger Majlis gunga, så det blir kanske kvar.

Förra helgen köpte vi två nya äppelträd. Utan att kunna det allra minsta om äppelträd… Som tur är så är personalen på handelsträdgården, som ligger i vår by, extremt vänliga och hjälpsamma. Jag pumpade en kvinna där på mycket information om allt från jordblandningar och beskärningar till tid för planeringar och frösådd av blommor…

Senare på kvällen gick jag in på Sveriges Pomologiska Sällskaps hemsida och blev så glad. Scrollade lite i deras diskussionsforum och fann en avslappnad, ödmjuk och mycket trevlig ton, fri från onödiga romantiska beskrivningar. Här kommer vi att kunna lära oss mycket om äppelträden!

Hej höst!

‘

Augusti, vart tog du vägen? Samtidigt som månaden känts jättelång, så har den swischat förbi!

Månaden har rymt de sista veckorna av semestern. Då var det fortfarande varmt och vi badade varje dag. Sen började jag jobba. Fick undan en del på jobbet under en och en halv vecka och så var det dags för ledighet igen (jojo, det gäller ju att lägga upp sin vardag på bästa möjliga vis!) I en vecka jobbade jag med min keramik. Ledigheten avslutades med en dag i Stockholm ihop med Åsa, en gammal keramikerkompis. Vi besökte bland annat Liljevalchs, där11 konsthantverkare ställer ut, varav några keramiker. Utställningen pågår till den 7 september, tror jag, så skynda dit om ni vill inhämta lite inspiration.

Nu: September. Jobb. Och höst.

Hur har ni det? Hur klarar ni hösten? Tips?

Högst upp: Majlis och Johan pratar med grannkatten Tyche, som verkar ha förstått att han fått nya grannar. Grannar som gillar kattgos.

Bilden längst ner: Jag håller i min mugg som Åsa gjort. “Fika mer!” En slags valslogan så här i valtider. Keramikerpartiet för folket!