Har jag inte kommit längre?

Inser att jag gjort det igen; köpt grejer bara för att jag trott att jag mååååste ha dem. Ni minns kanske hur fel allt blev när jag köpte Muminmuggar för några år sedan? Och det jag ska berätta om nu har gått till på precis samma vis.

Vissa grejer sprids genom sociala medier, som ett slags måsten. Och jag går tydligen på dem ibland. Som första exempel har jag den här kalendern, Daily Journal från Frankie Magazine. Under ett år hade jag insupit den genom Instagrambilder. Vad härlig den verkade vara! Så fin inuti och så många fina tillbehör! Trots att jag sedan början av 2000-talet varit väldigt nöjd med mina kalendrar, som jag för det mesta köpt på Ordning och Reda, kände jag i slutet av förra året att jag bara MÅSTE ha en sån här Daily Journal!

Den var slut när jag skulle beställa. Inte konstigt, alla verkade ju ha en. Ställde mig på kö och till sist kom det in nya. Beställde. Den var asdyr.

Sen kom den hem, och ja, den är jättefin, men fyller inte alls de krav jag har på en kalender. Till en början tänkte jag att jag kunde fixa till sånt jag saknade. Alltså började jag för hand skriva in veckonumren på varje uppslag, för den informationen finns inte. Sen var det något mer som kändes fel. Tröttnade och gick iväg och köpte en ny kalender, likt de jag haft under alla år. Jag rev ur alla fina tillbehör i Daily Journal och lade dem i plastfickan som finns längst bak i min nya kalender. Daily Journal åkte in i bokhyllan, men jag borde såklart bara ha gett bort den till någon som suktade efter den…

Alltså. DÅLIGT, dyrt och oigenomtänkt köp.

Borde ha lärt mig. Men nej då. Senast för några veckor sedan började jag upparbeta värsta habegäret efter en kanna i IKEAS serie Sinnerlig. På bild såg den mysig, bastant, naturnära och… liksom väldigt keramisk, ut. Åkte till IKEA. Den var SLUT! Fick reda på datumet då en ny leverans skulle komma in. Bevakade. Den kom in. Jag åkte och köpte. Inte bara en, utan tre. Alla färger skulle jag ha! Borde ha anat oråd redan där och då. Pipen såg misstänkt opraktisk ut. Väl hemma provade jag kannan. Vattnet hamnade inte bara i glaset, utan även på bordet. Tror faktiskt inte att jag själv någonsin har lyckats göra en kanna som häller så pass dåligt som den här… Kanske ska man ha en speciell teknik när man häller, men den har jag inte kommit underfund med än. Och jag vill inte prova att hälla fler gånger nu.

På sätt och vis vill jag bara hyva iväg kannorna. De stör mig lite. Nu ser jag bara pipen på dem, och hur den liksom skriker: – Jag kan inte hälla! Samtidigt tycker jag ju att de är lite fina. Men vad ska jag med kannor till, som inte häller bra? Använda dem till något annat vill jag inte, en kanna ska användas som en kanna, tycker jag.

De estetiska idealen som råder nu håller på att ta över, verkar det som. Estetik framför funktion. Personligen så tycker jag det är jätteviktigt att form och funktion går hand i hand. Nästa gång jag får ett sånt här habegär över en pryl eller ett klädesplagg, ska jag banne mig tänka till både en och två gånger innan jag går iväg och köper det!

Summering av land och planteringar

Jag har skrivit en del kring vårt sommarhus i de senaste inläggen. Jag gör det lika mycket för att berätta för er, som ett tidsdokument till oss själva. Det är så lätt att glömma allt vi gör där, små saker som större projekt, så inläggen kommer att fungera som vår dagbok.

Med om- och nygrävda rabatter och land har vi satsat lite mer på planteringar i sommar, jämfört med förra sommaren, då vi bara hade grävt om ett land, nämligen det runda framför huset. Nu till sommaren grävde vi om hela den långa rabatten utmed husets ena långsida.

Det är förstås väldigt roligt att se att gamla perenner, som fanns i rabatten innan vi grävde om, nu verkligen har återfått livsglädjen. Här ovan är arv från tidigare ägare: Ulleternell och Höstaster. Förra sommaren fanns bara någon stängel av vardera sort, i år har det kommit upp massor!

Som jag nog har skrivit tidigare, vetter denna rabatt mot väster och där ligger solen på mest hela dagarna. Men med vatten i brunnen har det varit en baggis att vattna nu i sommar, jämfört med förra sommarens meck med hämtvatten från grannen och mackar.

Det största hotet är nog vinden som i princip alltid ligger på från fälten nedanför gården. Den har lagt ner, eller till och med knäckt, vissa av plantorna. Vissa av plantorna skulle kanske må bättre av att stå mitt i rabatten, istället för som nu, i ena kanten. På så vis kunde de få stöd från omkringliggande plantor. En annan grej är att jag gärna skulle vilja få upp höjden på planteringarna lite, men det får bli en senare fråga. Rabatten blev fylld i sommar, och det var ju faktiskt mitt mål! Nästa sommar kommer än fler plantor att blomma, då några av perennerna som jag själv har planterat i sommar, blommar först andra säsongen.

Vi har anlagt ett litet kryddland. Här finns de vanliga kryddorna som Timjan, Rosmarin, Gräslök, Lavendel och Mynta, men även Anisisop, som är den höga växten i bakgrunden. Den luktar underbart och blommorna är fina i buketter.

Utefter gaveln på grishuset/vedbon/dasset, har vi grävt ett smalt land där vi har Solrosor och Stockrosor. Dessvärre är det bara den ena av de två stockrosorna som jag fick från min kollega Eva, som blommar. Men den är å andra sidan väldigt fin, så den räcker! Allt är väldigt sent i trädgården, ser jag när jag jämför med bilder från andras trädgårdar. Så här såg den där rabatten ut förra helgen, det vill säga första helgen i september. Hoppas att Stockrosen hinner slå ut mer, innan det blir för kallt för den.

Det enda större ätbara vi odlat så här långt, är Jordärtskockor. Ja, förutom de äppelträd som vi satte förra sommaren då. Av plantornas storlek att döma, så kan vi ju åtminstone hoppas att det blir många kockor! Det kommer vi dock inte att få reda på än på ett tag, eftersom de ska skördas sent på hösten. Om det kommer många skockor så kommer vi antagligen att gräva större land för just dessa odlingar, nästa vår.

Jo, en Libbsticka har vi också satt. Efter att vi tog ner de flesta av de gamla, näst intill döda, äppelträden förra sommaren, kände jag att jag ville försöka skapa en ny slags rumslighet i den övre delen av trädgården. Jag tycker att Libbsticka är en vacker växt och Johan använder den en del i sin matlagning. Att den växter snabbt är ytterligare en fördel!

Hortensian är det senaste tillskottet i trädgården. Hoppas kunna stamma upp den lite i framtiden. Ända sedan jag pluggade på Gotland för 15 år sedan, har jag drömt om att ha just en Hortensia i min framtida trädgård, om jag nu någonsin skulle få en. Nu har jag en trädgård, och voilá – en Hortensia!

Och så har vi Dahliorna som har tagit sig himla bra i landen. Så himla tacksam växt! Tål torka och blommar rikligt. Hoppas på att kunna övervintra mina knölar i vår jordkällare, men det är lite av en chansning faktiskt, framförallt eftersom jag inte vet hur fuktig den kan bli på vintern. Och fuktighet gillar ju inte Dahliaknölar. Vi får se. Går det inte får jag bara köpa nya knölar till nästa vår, vilket jag kommer att göra oavsett, eftersom jag önskar komplettera upp med fler sorter och färger.

Nu är sommaren slut och det känns bättre än jag kunnat tro. Blotta tanken på att planteringssäsongen börjar i början av året, gör att nästa vår och sommar redan känns på ett greppbart avstånd!