Undrar hur det känns att bo här? Del 2

Det här huset ligger efter ån i Gävle, inte långt från Gamla Grand. Det är Gävles första stadsarkitekt, Mårten Albert Spiering, som har ritat det och det uppfördes under 1870-talet, alltså efter Gävles stadsbrand 1869.

Det är lite hemligt det där huset, det är sällan jag går på den sidan ån och när man går på den andra skymmer träden huset lite. En kollega till mig har berättat att det finns en intakt våning i huset. Hon blev, för flera år sedan, hembjuden till de personer som har våningen. För att titta på deras föremål och konst. Hon har dock aldrig kommit iväg. Jag har paxat att få följa med om det åter blir aktuellt. En byggnadsantikvarie måste ju också med, tänker jag.

Jag tänker mig att våningen är stor och med högt i tak. Det finns nog takstuckaturer i våningen och väldiga kakelugnar. Rummen ligger antagligen i fil med utsikt mot ån. Höga smala dubbeldörrar skiljer rummen åt. De gamla parkettgolven knarrar antagligen en del. På vissa håll täcks de av väldiga vävda eller knutna mattor. Kanske från orienten. Det finns absolut ett bibliotek i våningen! Där är väggarna skymda av bokhyllor som dignar av böcker med läderband. Från golv till tak. I andra rum hänger mycket konst på väggarna. Fönstren har tjocka gardiner som ofta är fördragna för att förhindra att de stoppade möblerna och tapeterna bleks ur. Det är lite dammigt i rummen, det kan man se när en solstråle letar sig in. Det blir sådär dammigt i luften då. Säkert finns där en serveringsgång med skåp som sträcker sig upp till taket. Bakom skåpen står allt porslin; soppterriner, uppläggningfat, tallrikar och kannor. Och kristallglas.

Tror jag.

Vad tror du?

Om min granne Tore, del 2, sista delen

Min granne Tore finns inte längre. Precis på Ingvars 90-årsdag blev han sjuk och sen återhämtade han sig aldrig igen. Det är alldeles tyst från andra sidan väggen. Aldrig något högt ljud från en TV, aldrig någon hostning om natten. Jag saknar nog den där farbrorn ändå. Det kom jag att tänka på igår när jag bakade.

Första gången jag ringde till honom för att be honom sätta på sig sina hörlurar, för han hade volymen på TV´n på max (jag hade alltså varit och ringt på, men han hade inte öppnat) så sa han helt sonika - Nä, jag har inte någon TV på!

- Jomen, det har du väl Tore, vi hör ju din TV bättre här än vad vi hör vår egen!

- Ja, jag sänker väl då, suckade han uppgivet.

En annan gång, några dagar efter att jag jag misslyckats med både besök och ringning, mötte jag honom utanför huset. Jag sa till honom att han måste tänka på volymen igen. Jag sa att jag varit där och ringt på och efter det även ringt honom men att han varken hade öppnat eller svarat. - Nä, jag hörde inte, jag låg nog i badet, sa han.

- Jaha, svarade jag och försökte förstå det hela.

Nu sitter jag och tittar på mäklarfirmans foton på Hemnet från Tores lägenhet. Jag scrollar mig ner, kommer till badrummet och upptäcker... en duschkabin!

Tore, den gamla skojaren, må han vila i frid!

Snart på tur

Mitt senaste fynd från Myrorna. En kofta. Visserligen industriellt tillverkad men väldigt fin ändå, tycker jag. Tycker mycket om färgerna och att den är så där lagom allmoge! En kofta kan lyfta vilket plagg som helst i all sin enkelhet! Jag använder koftor helst till klänning. Den här är liten och nätt i sin modell och jag tror att jag kommer att använda den flitigt som enda ytterplagg framåt våren.

Majlis tröja är ett loppisfynd från mormor. Nu vill vi gå på tur i våra nya tröjor!

Fler koftor hittar ni här och här!

Ja, då försöker vi igen!

Ändrade nattvanor ger ändrade dagsrutiner. Vi har börjat sova mitt på dagen nu och tar promenaden senare istället. Nu har ljuset kommit tillbaka igen och dagarna blir längre. Kanske har det ändå varit någon vits med att jag haft ont i min handled. Hade det inte varit för den så hade jag säkert börjat dreja för länge sedan och antagligen hade det stressat mig en del. Nu övar jag än en gång på att inte göra någonting. Låter sömnen komma först.

Undrar hur det känns att bo här? Del 1

Jamen, jag bara undrar; hur känns det att bo här? Högt upp på en kulle, bland tallarna. De där rummen som döljer sig bakom de enorma fönstren, hur är det där inne? Parkettgolv kan jag tro. En och annan stram öppen spis kanske? Fina dubbeldörrar med fönsterpartier? Vackra trappor? Rum badande i ljus. Och balkongerna, herregud! Tänk att få sitta och äta sin frukost där! Eller sippra på en liten drink på den övre balkongen en ljummen sommarkväll...

På mina dagliga promenader brukar jag gå och titta på fina hus i min stad. Jag har god fantasi. Brukar tänka mig in i hur det är att bo i de där husen eller lägenheterna som jag passerar. Detta är min första fundering. Jag har fler.

Lite vårgrönt

Jag har kollat på den här koftan länge nu. Den har hängt i fönstret i stadens ena garnaffär. Tidigt bestämde jag mig för att mitt barn ju måste få en sån! Eftersom jag själv inte kan sticka gick uppdraget till mamman, ja, numera mormodern. Jag köpte ett mörkgrått garn i Alpaca men det gick inte alls bra att sticka med, enligt stickerskan. Modellen kom liksom inte alls till sin rätt. Ett nytt garn inhandlades. Vårgrönt.

Den är grön och den är skön! Blir perfekt nu till våren! Jag själv älskar koftor! Tycker att de är mycket mer användbara än tjocka tröjor. En sån här kofta, fast kanske med endast tre knappar högst upp, skulle jag själv gärna vilja ha! Någon som känner till en liknade beskrivning fast för vuxna?

Tävlingen är avslutad och avgjord!

Nu är min utlottning avslutad! Vad roligt att så många ville vara med! Nu har jag en hel del nya bloggar att bekanta mig med! Med hjälp från närmaste familjen har jag nu fått fram vinnaren av de två muggarna, nämligen TokTova! Inom en snar framtid är muggarna hos dig!

Nu måste jag titta på den blå himmelen och solen igen! Hej, hej, vi ses!

Ja, det ska vi fira!

I måndags opererade jag min handled. Äntligen! Det var inte precis någon angenäm upplevelse även fast jag såklart inte kände någon smärta under själva ingreppet. Men blotta tanken på att någon karvade inne i min handled var ju bara så obehaglig! Och sen, ja, sen när bedövningen släppte, då började det göra riktigt ont! Som tur var så kändes allt betydligt bättre redan igår och idag känns det riktigt bra! Stygnen ska tas bort nästa onsdag så först då blir jag fri från bandaget.

Jag lever numer efter devisen att varje delseger ska firas och det ska så göras nu också! Inte nog med att jag äntligen har fått min handled fixad, (förhoppningsvis!) det har också visat sig att jag haft över 82 000 besökare på min blogg sedan jag började skriva i slutet av juni 2008! Det är ju faktiskt helt galet, tycker jag!

Såå, vad gör vi? Jo, jag ger bort två av mina muggar! De rymmer 2 dl och är väldigt goda att dricka kaffe ur, tycker jag. Vill du vara med i utlottningen så lämna bara en kommentar till detta inlägg! Om du inte har en egen blogg behöver du lämna din mailadress, så jag får tag i dig om du vinner. Jag drar en vinnare nu på söndag, 6:e februari!

Ha en bra dag och en fortsatt fin vecka! Det ska jag ha!