Jag har ägnat den senaste månaden åt att försöka tagga ner lite grann. Det är inte så lätt som vissa av er kanske kan tro. Jag har alltid haft en massa projekt för mig, alltid är det något som ska fixas. Eller ska och ska, det där har jag ju bestämt helt själv förstås! Men jag vill så mycket! Vill hinna! Detta har gjort att jag de senaste, typ 6 åren, har jobbat heltid och därutöver jobbat med min keramik på kvällar och de allra flesta helger. Det har jag naturligtvis bestämt själv. Utöver det har jag haft små projekt hemma; saker att sy, saker att baka, saker att pyssla med... Det är också helt mina egna beslut!
Men eftersom jag nu är gravid lade jag ner drejningen för några månader sedan, magen blir liksom i vägen, eller åtminstone helt ihopknycklad. Jag har en bedrövlig drejställning, måhända hade jag kunnat fortsätta om jag suttit vettigt! Det som varit skönt med att sluta dreja är att jag liksom inte kunnat tacka ja till beställningar, inte kunnat tänka in hur mycket jag ska hinna under en helg och sedan suttit där och jobbat hela helgen bara för att gå till mitt andra jobb sen direkt på måndag morgon... Nu har jag en paus. Basta! Och vad händer? Oceaner av tid frigörs i mitt liv! Helt sjukt hur lång en helg kan vara när man är ledig! Jag har hur mycket tid som helst att fylla med att inte göra någonting!
Under min semester läste jag Elizabeth Gummessons Good enough - Bli fri från din perfektionism. Det var då jag började öva mig på att inte göra någonting, att skippa de där andra projekten ett tag också. Jag är kanske inte prefektionisternas perfektionist, men jag känner definitivt igen mig i väldigt mycket som boken tar upp!
Allt behöver ju inte göras på en gång. Och inte heller på ett helt ofelbart vis. Det har jag alltså kommit på nu vid närmare 40 års ålder... Inför min semester hade jag en massa projekt som skulle klaras av. Det var omläggning av badrumsklinkers, slipning av trägolv, oljning av detsamma, målning av fönster, virkning av mormorsrutefilt, tillverkning av ett babylapptäcke... Ja, ni hör ju! Nu blev det bara oljning av delar av golvet som redan är slipat och omläggningen av klinkergolvet gör min pappa, vilket visserligen var bestämt redan från början. Några nya projekt kanske smög sig in, men de där gamla har fått vänta. Och det har gått bra det också!
Det är verkligen inte synd om mig för att jag haft så mycket att göra, jag får ju skylla mig själv, men jisses, vad skönt det är att tagga ner, att strunta i vissa projekt, eller helt enkelt skjuta upp dem på obestämbar framtid!
6 kommentarer:
Jag är också en aktiv människa med många järn i elden ofta. Mycket för att jag vill. Men vila är också viktigt. Idag skippade jag ett möte därför att jag kände att det den sista tiden blivit alldeles för mycket. Men det är inte alldeles lätt att välja bort. Jag borde kanske läsa den där boken...
Ja, vad kan jag säga? - Det är en stor konst att leva lagom?!
Äntligen har du insett att du kan
ta det lite lugnare!Visst mår du
mycket bättre att inte ha så många måsten?Det dröjer ju inte länge förrän du får fullt upp igen!
tycker Mamma
Du gör helt rätt i att ta det lugnt nu. Inför en förlossning ska du vara utvilad och avstressad. En promenad om dagen så länge du orkar är också bra. Det är faktiskt en stor fysisk och psykisk prestation du har framför dig! Både du och barnet mår ju bra av förberedelse. Sedan kommer första tiden bara vara bebis, så det är bara vänja dig att många saker får vänta. Ju fler barn jag skaffat mig (har tre), ju mer har utav mitt eget fått vänta. Men det har varit underbart att inte bara tänka på mig och mitt...Barn är livet på så många sätt!
Tycker inte alls att din drejställning är fel på något vis, det är ju så man sitter. Men en spegel är ju bra att ha för att spara ryggen.
Så ska en Duktig Flicka låta!
Det är en konst att begränsa sig, men det blir ju så mycket lindrigare när man gör det på förhand, av egen vilja, än när det måste ske i efterhand av rent måste, så jag tror helt klart att du är på rätt spår här, ffa inför steget in i föräldraskapet och allt!
Skicka en kommentar