Undrar hur det känns att bo här? Del 5

Ja, undrar hur det känns att bo här? Det har jag ju undrat tidigare också men det är väl så, när man ser ett fint och intressant hus så kan det vara svårt att släppa just den tanken...

I slutet av Åsas by ligger det här lilla torpet. Det är ingen som bor där året runt utan bara på somrarna. Men tänk att få sitta där, i skuggan av det stora trädet och kika ut över de böljande åkrarna. Eller att få sitta inne en regnig sommardag. I köket finns säkert en vedspis, kanske finns en liten kamin i något annat rum. En och annan gammal mönstrad linoleummatta eller brädgolv. Kanske någon pudrigt rosa småmönstrad tapet. En väggklocka som tickar. Pelargoner i fönstren och en och annan surrande fluga.

Bilder från en lördag

Igår packade vi in hela familjen i bilen och for ner till Ingårdas Åsa och Inneberga gård där jag säljer min keramik om somrarna. Solen sken från en klarblå himmel hela dagen och nere hos Åsa hade vårgrönskan kommit lite längre än vad den har här hemma.

Intet nytt på keramikfronten från mig men jag hade med mig en hel del godbitar från tidigare säsonger. Om ni ska ut och åka i Sörmland i sommar så rekommenderar jag er ett besök hos Åsa! Världens gulligaste lilla by och den finaste butik man kan tänka sig, belägen i ett litet torp!

Åsa öppnar för säsongen helgen den 6-8 maj och någonstans där sparkar hon säkert igång sin blogg igen också!

Om barnen

Lite mer matnyttig kunskap från Kvinnans bokskatt II, Illustrerad handbok för hemmet.

Avsnittet "Barnen".

En moder, som vill sitt barns bästa, måste också ha nödig tid att sysselsätta sig med sitt barn. Det kostar, såsom redan framhållits, icke stort besvär, det kräver endast tålamod.

Allt vad man sätter i händerna på det yngre barnet, skall också verka uppfostrande på detsamma. Dit höra leksakerna och bilderboken. Genom båda bör man söka väcka barnets sinne för det sköna, det tilltalande och ihågkomma, att åt barn är endast det bästa gott nog. Olyckligtvis sker ofta motsatsen. I synnerhet kunna föräldrar icke vara nog försiktiga i valet av de bilderböcker, de sätta i barnens händer, enär många sådana icke äro annat än de mest underhaltiga dussingods, som anställer mycken skada. Ty liksom intrycket av vackra föremål, vackra bilder, stanna i barnens själ, så häfta också intrycken av allt fult och motbjudande i det veka barnasinnet och äro ofta omöjliga att sedermera utrota.

Och slutligen:

Nu är det emelllertid ett mycket vanligt misstag, vartill både föräldrar, lärare och andra personer göra sig skyldiga, nämligen att finna alla fel och svårigheter hos barnen, men icke hos föräldrar, lärare och lärarinnor...

1919. Jag säger då det. Undra just om någon gjort någon jämförande studie mellan äldre och modern litteratur om barnuppfostran?

Påfyllning på byxhyllan

En liten byxfabrik har tagit form här hemma! Jag syr små Majlisbyxor på löpande band. Tacksamt med en liten kropp som inte kräver samma passform som egensydda kläder till mig själv måste ha! Alla de här tygerna är köpta på Åhléns. Gillar de små mönstren och att de är så mjuka! Perfekta till kläder!

Alla mina gamla tyger är nedpackade i kartonger. Oklart vart de står dock... I något av våra tre förråd... Jag hoppas kunna bringa lite reda i samlingen så snart vi funnit oss tillrätta i vårt nya boende. För jag vet att i de där kartongerna så finns det en hel del godbitar till tyger! Tyger som går att omvandla till något snajdigt till Majlis! Eller till mig.

Tips på vägen

Det står inte på, snart flyttar vi. Tur jag har Kvinnans bokskatt band I - Illustrerad handbok för hemmet, från 1919. (Band II är Illustrerad läkarebok för hemmet.) Bläddrar i den för att kanske få några tips inför livet som familj i ett nytt hem...

Hemmet ska vara fridens boning, där arbetets nervspänning kan utjämnas, motgångarnas själssår läkas och bekymren lindras. Hemmet ska slutligen vara den härd, kring vilken familjen uppbygges, och det varma bo, där barnen uppfödas, omhuldas och uppfostras, den sjuka och gamla vårdas och tröstas, tills dess den åldriges ögon slutas av vördnadens, saknadens och kärlekens händer, innan stoftet föres till sitt sista vilohem.

Här kan jag läsa om allt från möblering av våningen, fläcktabeller, kroppsövningar, kaffebordet och blomsterodling i hemmet. Tänk vad mycket jag ska lära mig! Inte minst om uppfostran av barnet! Nu måste jag läsa vidare!

Ha det bra i vårsolen!

Vårens braxor

Sy, sy, sy, så var ett par små byxor färdiga! Otroligt vad snabbt det gick! Och vad lite tyg som gick åt! Och vad bra de blev fast jag bara freestylade ut mönstret! Och vad sköna de är nu när det börjar bli varmare ute! Bebisbyxor - the new black!

Nämen, nu räcker det!

I natt var den första natten i Majlis liv som hon sov en hel natt utan att äta! Jag tänkte att det var ett gott tecken så jag bestämde mig för att nu får det vara nog!

Vara nog av allehanda krämpor som har drabbat mig allt sedan Majlis föddes. Det är som att kroppen blev helt försvagad efter förlossningen. Kan det vara så? Handlederna har ju förföljt mig sedan oktober. På det har jag sedan haft nageltrånget från helvetet ( ja, ni ser ju - tant!) och nu senast i helgen även tandvärken från helvetet. Så toppar vi med en rätt kass affär på försäljningen av min lägenhet nu den senaste månaden. Det har varit lite tungt...

Igår fick jag dock reda på att tandvärken var en inflammerad pulpa och en snäll tandläkare tog hand om livrädda mig. Han borrade ur - och ner - tanden i väntan på rotfyllning om två veckor. Den gör faktiskt väldigt ont idag med men med Alvedon och Ipren kan jag klara smärtan. Handlederna är MYCKET bättre och jag börjar försiktigt att tänka på keramiken igen. Tån, ja, den blir nog bra den med! Framförallt känner jag mig relativt utsövd efter natten och med sömn i kroppen känns allt jobbigt ju alltid lite lättare!

Det är inte så allvarliga problem när allt kommer omkring! Jag har ju det mesta man kan önska, inte minst en liten frisk och fin bebis. På bilderna har hon sin nya käcka vårkjol som jag sytt. Ett par byxor är på gång. Ute skiner solen och det är varmt. Ikväll ska jag fika med en gammal kompis och tillika kollega.

Det vänder nu!

Ett enkelt liv

När man är lite mer än 5 månader kan 10 små fingerdockor i form av olika djur vara till stor glädje! I upp till en timme kan hon sitta och plocka med dem, suga och tugga på dem och till sist, slänga ner dem på golvet. Livet är lätt när man är bebis!