En utflykt

Jag och min keramik fick åka på en liten utflykt i helgen, till skogen. För några veckor sedan när jag var ute och gick hittade jag nämligen en lite mursnutt med den allra finaste, mjukaste mossan på.

Dit åkte jag för att fotografera keramiken, innan den ska lämnas till Konsthantverksbutiken Konstra i Gävle. Helst skulle jag vilja ha en egen park med sån där mjuk mossa, men nu när jag vet vart den finns kan jag ju åka dit och känna på den. Och titta på den fina färgen och känna den goda mosslukten.

Tegel

Min nya arbetsplats är en dröm i tegel. Det finns mycket att säga om arbetsplatsen och dess byggnader, men till det återkommer jag i ett annat inlägg.

Tegel som byggnadsmaterial är ju fantastiskt fint, tycker jag. Särskilt då gamla byggnader med fasader uppförda av tegel som bränts i vedeldade ugnar. Till skillnad från dagens moderna bränningsmetoder var dessa ugnars bränningar ofta ojämna, teglet brändes alltså i varierande temperaturer och detta resulterade i fasader med ett mycket levande uttryck.

Så är tegel ett naturmaterial också.

Lera.

Kanelbullar

På min förra arbetsplats ägnades minst två av veckans fikaraster till samtal kring kanelbullar. Hur ska de vara? Hur gör man? Varför blir det fel? Vad är det som gör dem goda?

Länge tänkte jag att en god kanelbulle var en blöt kanelbulle. Alltså inte torr. Jag bredde på mycket smör och det gjorde ju visserligen att de blev rätt blöta, men även väldigt flottiga. Jag provade en mängd olika recept, men det var inte förrän jag talade med min favoritkanelbullebagare som har kafé Gula Huset i Visby, som jag förstod vad som krävdes för en riktigt god kanelbulle.

Lång första jäsning. Mycket kardemumma. Mycket kanel. Och alltid mandelmassa. Och grädda inte för länge!




Håll i hatten, här kommer mitt bästa kanelbullerecept!

50 g jäst
125 g smör
5 dl mjölk
2 dl socker
2 ägg
½ tsk kardemumma
½ tsk salt
ca 16 dl vetemjöl

Smält smöret och tillsätt mjölken och värm till fingervarmt. Häll blandningen över den söndersmulade jästen och lös upp den. Blanda i resten av ingredienserna och sedan mjölet allteftersom. Kör i matberedare tills degen är slät och efter det så kör du några minuter till. Degen är då kladdig och det ska den vara. För mycket mjöl gör bara att bullarna blir torra.

Jäs i 1½-2 timmar. Sätt ugnen på 225 grader och börja baka ut degen på ett lätt mjölat bakbord. Knåda inte. Bred på smör, häll på socker, mycket kardemumma, mycket kanel, riv över mandelmassa och forma bullarna som du själv vill. Jag kör klassikern; rullade. Jäs ca 10-15 minuter. Pensla med vispat ägg och strö på pärlsocker. Grädda mitt i ugnen i högst 10 minuter. Om du har en kackig gammal ugn kanske det behövs lite mer.

Soppa och fika

Det regniga vädret den här veckan har passat mig perfekt. Jag tillbringar dagarna i min verkstad där jag drejar nya grejer till konsthantverksbutiken Konstra i Gävle. Ska berätta mer om den fina butiken i senare inlägg.

Det har blivit skålar för höstens soppor och assietter för äppelkakan eller kanelbullen. Sen så kommer även stora skålar som blir perfekta för äppelskörden. Det blir kannor för vinbärssaften och självklart kommer ett gäng nya tekoppar och muggar utan hänkel.

Marknaden

Varje fredag var det marknad i den lilla staden. Oj, oj, oj! Här finns allt från babysandaler i storlek 15 till suspekta skurmedel och wrestlingmasker.

Och grönsaker.

Och korvar.

Och skinkor.

Vi blev som barn på ett tivoli. Glada alltså. Vi handlade som bara den och väl hemma kunde vi bara sucka lyckligt över alla våra inköp av kronärtskockor, färska fikon, broccoli, kapris, oliver, korvar, skinkor och allehanda andra grönsaker.

Vi åt god mat hela tiden.