Jag har tagit time out från jobbet den här veckan. Vet inte hur det blir nästa. När jag plötsligt fick en massa utslag kring ena handleden förra veckan och det gång på gång kom ut fel ord ur min mun, ja, då kände jag att det var dags att stanna upp lite. Jag har låtit jobbet ta en alldeles för stor del av mitt liv. Den här veckan försöker jag ge plats åt det som är jag. Och jag funderar över vad det är jag vill göra här i livet
Igår och mesta delen av idag, har jag mest suttit i soffan och stirrat framför mig. Men idag framåt eftermiddagen, bestämde jag mig för att sluta stirra. Och börja sy. Mycket bra idé! Tog fram två loppisfyndade tyger och började sy små telefonväskor. Ett alldeles lagom stort projekt att börja med när hjärnan är ringrostig. Så fantastiskt skönt det var att känna att jag hade tiden. Och lusten.
Och sen. Jag lagade maten! Det gör jag precis aldrig. Är inte särskilt road av matlagning men antar att det har att göra med att jag aldrig övar. Fast idag tyckte jag att det var roligt att laga mat. Passade på att bjuda in mamma och pappa till kvällsmaten.
Så kan en gråruskig novembertisdag se ut när man har tagit en välbehövlig time out från jobbet.
